S Apparater, utrustning, kablar mm i el- och telesystem

Montering av kablage eller installationer på luftbehandlingsaggregat, ventilationskanaler och rörledningar är ej tillåtet. Separat kabelstege, kabelränna, bärskena eller stativ monteras för förläggning av kablage eller för montage av installationer.

Utanpåliggande dosor och plintar skall vara fastsatta vid underlaget med skruvar och får inte anses vara tillförlitligt uppsatta genom att de förankrats i ledningarna.

Utanpåliggande kopplingsdosa placerad i anslutning till ledningsränna eller ledningsstege monteras lätt åtkomlig på för ledningsrännan/ledningsstegen tillhörande fästanordning. Kopplingsdosor som monteras på kabelstege skall monteras mot gång.

Ej använt kablage som enligt ök. med B skall behållas, skall dosas och reservmärkas i båda ändar.

Genomföringar utförda av SÖE tätas efter färdigställd ledningsdragning, så att rätt täthetsklass uppnås.

Vid förläggning av fler än 3 kablar intill varandra skall dessa förläggas på kabelstege eller i kabelkanal/ränna.

Vid avstick från kabelstege skall alltid kabel gå ut på undersidan för att ej korsa andra kablar på stegen.

I kablar för styrkretsar skall en ledare utgöra skyddsledare.

Skärmledare skall förses med transparent nipolan.

Interna ledare inom apparatskåp, kapsling etcetera skall alltid vara extra mångtrådig. Min 1,5 mm² för huvudkretsar och för manöverkretsar väljs mångtrådig 0,75 mm². Kabelkanal inom apparatskåp skall vara halogenfri.

EMC-direktivet ska alltid uppfyllas.

Ledningar för samtliga styr- och reglerkomponenter upp till 60 V samt kommunikationsslinga förläggas i separat ränna samt utförs med skärmat kablage, om så krävs för rätt funktion.

Ledningar till givare i ventilationskanaler och i dykrör, skall vara försedd med "ledningsslinga" som gör det möjligt att dra ut givaren med ledningen ansluten.

Kopplingsplintar skall placeras upptill i apparatskåp. Yttre ledningar ansluts till plint i partföljd och endast en part till varje plint. Samtliga parter ansluts till plint. Våningsplint får ej förekomma. 25% plintar i reserv, dock minst 10 st. per spänningsart. Samtliga reservparter ansluts till plint och jordas i ena ändan.

Kopplingsplintar i apparatskåp skall ha provningsmöjlighet och vara utförd för minst 1,5 mm².

Fritt utrymme från plintens översida för utgående kablar, min 150 mm. Yttre och inre förbindningar får inte förläggas i samma kabelkanal.

Kopplingsplintar med olika spänningssystem skall vara skilda från varandra.

Alla ledare (parter) i kablar (mångledare) inklusive reserver uppkopplas på kopplingsplint.

I apparatskåp/kopplingsbox skall kopplingsplint monteras på DIN-skena. På plintskena skall reservutrymme finnas för ytterligare 25% plint.

Instickstyp skall användas samt vara utförda med handmanöverdon och indikering.

Separata manöversäkringar användes för respektive aggregat/system.

Dvärgbrytare (automatsäkring) skall vara försedd med fristående larmkontakt. Larm skall utgå till PLC då någon av automatsäkringarna i apparatskåpet löst ut. Säkringar skall avpassas till belastningens art och storlek och anpassas m.a.p. rätt karakteristik. Skall minst dimensioneras för lägst 10kA kortslutningsström. Dvärgbrytare skall uppfylla kravet säker frånskiljning.

Dvärgbrytares karakteristik, märkström samt kortslutningsström skall redovisas i centralredovisningen. Text och symboler för nämnda krav skall även finnas på dvärgbrytaren.

De motorer som ej förses med motorskyddsbrytare skall larm (driftfel) indikeras via larmkontakt på dvärgbrytare, lägges gemensamt med larmkontakt i belastningsobjekt eller via strömövervakningsrelä om inget annat anges.

Eluttag och belysning i AS anslutes via jordfelsbrytare (30mA). Skall grupperas på sådant sätt att risken minimeras för onödig utlösning på grund av sammanlagring av anslutna objekts läckströmmar. Gruppering skall även ske med hänsyn till att omfattningen av utslagning av vitala funktioner begränsas.

Apparatskåp skall förses med skydd för transienter (överspänningar) och fasbrott/nollspänning. Skydden skall vara försedda med larmkontakt som ansluts till PLC för larmövervakning.

Styrsystem ska alltid kunna leva autonomt inom en byggnad utan beroende av yttre kommunikation.

Ändringar och trender ska sparas i minst 24 månader.

Styrsystemets driftpresentation ska vanligtvis integreras med befintligt överordnat system på respektive campusområde. Nya överordnade system och ev. molntjänster upphandlas av central funktion inom Akademiska Hus.

PLC enheter placeras i apparatskåp, dess antal I/O-enheter och prestanda anpassas till SÖE:s systemuppbyggnad och beskriven funktion.

PLC skall vara bestyckad för anslutning mot Ethernet.

Alla enheter som ansluts till AH-nät skall kunna kommunicera med Autosense 10/100Mbps Full Duplex.

Programmeringsstruktur och adressering i PLC skall vara anpassad för kommunikation mot överordnat system.

Programmering av PLC utförs till full funktion. Samtliga in/utgångar, tidkanaler, mätvärden, börvärden, kurvkordinater, PID, timers mm. utformas som variabler och skall kunna manövreras (läsa/skriva) från HMI och överordnat system. Samtliga parametrar skall alltså betraktas som variabla och då vara ändringsbara från överordnade system, detta omfattas även av timerfunktioner och larmfördröjningar i PLC-system. Parametertabeller för PLC (variabler som skall läsas och sättas från överordnat system), skall även innefatta klartext om dess funktion.

Följdlarm skall blockeras, endast den larmpunkt som först aktiveras av en driftstörning skall utgå.

Drivrutiner för levererade PLC enheter för aktuellt överordnat system. SÖE ansvarar för att i anbudshandlingar kontrollera befintliga drivrutiner som kan nyttjas.

GENERELLA KRAV

Utrustningen skall fungera störningsfritt under följande miljöbetingelser:
Nätspänning: 230 V AC +10%, - 15%
Frekvens 50±3 Hz
Omgivningstemperatur: 10-35°C
Relativ fuktighet: 20-60%

Skyddet skall uppfylla Elmiljöklass ML3 enligt SS 436 15 03 klass 3. Om magnetiska stabilatorer erfordras skall dessa ingå i SÖE.

ALLMÄNT

Driftindikering för pumpar skall ske direkt från modul på pump, strömövervakningsrelä alternativt via hjälpkontakt på kontaktor. För fläktar gäller modul på fläkt, driftindikering via tryckvakt, tryck- eller flödesgivare alternativt via strömövervakningsrelä.

MILJÖBETINGELSER

Allt val av material skall vara anpassat till rådande miljö och miljöklassning. PLC skall utföras för ML3.

PLC

All programmering skall ske enligt IEC 61131-3 med förklarande texter. Vid kommunikationsfel mellan PLC'er (lokala skickningar mellan PLCer), skall defaultvärde sättas för att inte störa funktionen (ex. utetemperaturen, driftfall, etc.). PLC och dess I/O moduler skall utföras med manövreringsdon och driftindikeringar (lysdioder).

BATTERI

PLC skall vara bestyckad med inbyggd batteribackup för minnen (applikationer) och systemklocka. Kapacitet min. 7 dygns drift. Batterierna skall ha en livslängd på minst 5 år och vara utbytbara och ej fastlödda.

När batteri har försämrad kapacitet skall larm utgå.

PRESTATIONSKRAV STYRSYSTEM

Reglerfunktioner, matematiska funktioner och analoga signaler skall ha max genomloppstid på 10 s.

Sekvensstyrning, digitala in- och utsignaler, max genomloppstid 1 s.

För inställt börvärde tillåts:

• För temperaturreglering ± 0,5 °C (skall vidimeras)
• För mätning absolut fukt ± 1 g/Kg (skall vidimeras)
• För relativ fukt ± 5 % (skall vidimeras)
• För tryckreglering ventilation ± 10 Pa (skall vidimeras)
• För tryckreglering kyla ± 0,5 kPa (skall vidimeras)
• Flöde % av mätområdet ± 1% (skall vidimeras)
• CO- och NO2-halt ± 1 ppm (skall vidimeras)
• CO2-halt ± 50 ppm (skall vidimeras)
• Regulatorers prestanda skall vidimeras via insvängningsförlopp med max 4 st. ”svängningar” vid störning (vidimering skall ske med rimlig skalering för respektive värde). Skall finnas vid förväntad inre och yttre laster (vinter/sommar samt internlaster).

UPPLÖSNING VÄRDEN

Värden (mät- och börvärden) som presenteras skall inneha nedan upplösning:

Upplösning värden

Dessa upplösningar gäller för såväl PLC, HMI som för visning i SCADA system.

SYSTEM FÖR MEDIAMÄTNING

Mätare med gränssnitt M-Bus (alternativt modbus) skall anslutas, konfigureras och adresseras. Mätare skall anslutas till Gateway som kommunicerar med AH:s separata plattform Energiportalen (via mCom). Energimätare får ej utföras med inbyggt batteri som enda strömförsörjning. Samtliga komponentcertifikat inklusive anvisningar om intervall för kalibrering överlämnas till beställaren.

Energimätsystem utförs enligt separat ”Teknisk vägledning energimätning”.

NEDAN FUNKTIONER SKALL BYGGAS IN I PLC SYSTEM:

AUTOMATISK STARTTIDSFÖRDRÖJNING

Manöverobjekt som startas på samma tid enligt tidprogram (tidkanaler) eller efter spänningsbortfall, skall med hänsyn till belastning på elnätet, starta i sekvens med 5 s mellanrum. Detta gäller större objekt som inte är bestyckade med frekvensomformare. Tiden skall vara justerbar inom intervallet 0-15 sec.

AUTOMATISK ÅTERSTART EFTER SPÄNNINGSBORTFALL

PLC skall automatiskt återstarta efter spänningsbortfall.

TIDKANALER

Skall finnas i PLC och vara anpassad för fjärrstyrning från överordnat systemet. Det skall finnas 2 st. ”flaggor” som kontrolleras av PLC, och överordnat system. Flagga 1: Lokal eller Global tidkanal (1/0). Flagga 2: Status global tidkanal (1/0). Eller motsvarande funktion beroende på använd datatyp. Se SCADA dokumentation. Förprogrammerad (min 10 år) svensk årskalender med samtliga svenska helger som uppdateras automatiskt varje år. Automatisk sommar- och vinteromställning samt skottårsomställning. Tidkanal: Veckoschema måndag-söndag. 2 st skilda till- och frånslagstider för varje enskild dag. Tidsupplösningen skall ej vara längre än 1 minut. Möjlighet till länkning till tidkanalgrupper för samkörning av flera tidkanaler.

DRIFTTIDMÄTNING

Drifttidsmätning skall vara nollställbara.

REGULATORPARAMETRAR

Kontroll och ändring skall kunna ske av de olika regulatorparametrarna.

SPJÄLLFUNKTION

Spjäll för till- och frånluftsaggregat skall hinna öppna innan resp. fläkt styrs i fullfart, hänsyn skall tas till spjällets öppningstid.

SYSTEMKLOCKA

Systemklocka i DDC skall synkroniseras NTP server och IP adress (tidsserver) utlämnas av AH IT Infrastruktur. FÖLJDLARMSBLOCKERING Följdlarm skall undvikas på alla nivåer. Samtliga larm skall följdlarmblockeras om det ej föreligger fel. Exempelvis då ett fel föranleder ett systemstopp, skall övriga larmpunkter blockeras.

TEMPERATUR LARM

Temperaturlarm skall blockeras via utetemperaturen, då inga förutsättningar finns för att upprätthålla börvärdet. Exempelvis:

• Högtemperaturlarm skall blockeras vid avstängd komfortkyla
• Högtemperaturlarm på radiatorgrupp – sommartid
• Högtemperaturlarm skall blockeras ex. rumsgivare vid utetemperatur lika eller högre än bör/larmvärde - sommartid

FRYSSKYDD/FRYSFARA

Frysvaktsfunktion skall vara utförd i mjukvara. Annan regulator skall överta regleringen av ventilställdon för värme vid låg returtemperatur. Vid avstängt ventilationssystem skall returtemperaturen konstanthållas till 20°C. Vid utlöst frysskydd skall A-larm utgå. Larm skall endast kunna återställas manuellt på plats.

LARM

Larm skall i HMI presenteras med teknisk adress, förklarande text (ex. tilluftsgivare), datum, tid, klass samt status (normal, kvitterat, okvitterat, blockerat). Aktiva larm skall indikeras med fast (kvitterade) och blinkande (okvitterade) rött sken. Parameter för blockerade larm i PLC skall kunna läsas in i överordnar system.

LARMFÖRDRÖJNINGAR

Samtliga larm tidsfördröjs individuellt.

ÄNDRING AV UTGÅNGSTILLSTÅND

Manuell ändring skall kunna utföras för analoga och digitala utgångar via HMI och SCADA. I läge AUT styrs utgångens läge automatiskt via PLC.

FÖRREGLINGAR, REGLERFUNKTIONER

Vid driftsstörning av ÖS, skall styrsystemets enheter fungera autonomt och dess interna kommunikationsutbyte fortsätta att fungera. Handkörning av cirkulationspumpar skall ej blockera reglerfunktion.

MÄTVÄRDEN, ANALOGA INSIGNALER

Alla analoga mätvärden skall förses med gränsvärden för automatiskt larm (givarfel). Larm skall utgå då givarfel uppstår. Givare med reglerande funktion skall även vara bestyckad med avvikelselarm.

MÄTVÄRDESOMRÅDE FÖR GIVARE

Där givarens spann sätts via programvara skall arbetsområde följa standard för givare samt vara så att beskriven funktion ligger inom ett mindre spann av givarens arbetsområde.

DRIFTFEL

Driftfel för fläktar och pumpar omfattar larm när utsända manöver och driftsvar ej överensstämmer.

SÄKERHETSKOPIERING

Säkerhetskopior skall tas på samtliga programvaror vid förändringar. Dessa skall överlämnas till B efter avslutat arbete.

LARMKLASSER

B skall ges möjlighet att slutligen fastställa larmklasser i PLC samt i SCADA system, SÖE skall överlämna aktuell larmlista för projektet före slutligt fastställande.

Frekvensomriktare för varvtalsreglering skall vara bestyckad med radiostörningsfilter och övertonsfilter om så krävs för installationen och uppfyllande av EMC-direktivet. Kapsling IP54. Frekvensomriktare skall levereras med manöverpanel.

För uppfyllande av CE-märkning skall anslutande utrustningar och kablage utformas enligt installationsanvisningar för frekvensomriktare.

Matande ledning till frekvensomformare skall föregås av automatsäkring eller motorskyddsbrytare, kontaktor skall ej finnas före frekvensomformare.

Vid parallellkoppling av motorer skall varje motor vara försedd med separat termiskt motorskyddsrelä eller inbyggt termoskydd i motorn. Fläktars termokontakter skall vara förreglade med frekvensomformare. SÖE skall även ta hänsyn till kablarnas totala längd, med avseende på EMC.

Driftindikering från frekvensomriktare skall presenteras i PLC. Vid stopp av frekvensomriktare skall detta ske via DU-signal från PLC samt 0V-signal (AU) till frekvensomriktare.

Säkerhetsbrytare skall placeras före frekvensomformare. Varselmärkning skall monteras på/vid frekvensomriktare med avseende på strömförande delar, även efter bruten nätström

LEDbelysning och jordat 2-vägsuttag ansluts via jordfelsbrytare (30mA) som ej bryts över huvudströmbrytare i AS. Belysning tänds när skåp öppnas. Spänningsmatning skall anslutas via extern kraftförsörjning. Varselmärkskylt (”Främmande spänning…”) skall uppsättas om detta. Belysning i AS, kopplat mot rummets belysning skall inte förekomma.

30 % reservutrymme jämnt fördelade mellan komponenter (inkl. I/O-moduler) ska finnas i AS.

5% I/O av respektive typ, och minst 3 st. av varje typ ska finnas i reserv vid avslutad entreprenad.

Apparatskåp i samma utrymme som mediamätare för fjärrvärme skall vara bestyckad med en sparat plomberbar automatsäkring, vilken skall spänningsmata denna utrustning.

Efter spänningsbortfall skall motorer återstarta automatiskt, med fördröjning mellan belastningsobjekt med stor strömförbrukning (max 1 objekt eller max 10 kW per tillfälle).

Nytt apparatskåp skall utföras för TN-S (5-ledarsystem)

Apparatskåpens kapslingsgrad anpassas till uppställningsplatsens krav, lägst IP43. Apparatskåpen placeras i närheten av betjänande objekt, då inte placering framgår av installationsritningar.

Huvudledning (matning) och inkoppling av huvudledning ingår i EE, ansluts överkant apparatskåp på huvudbrytare. Ansluts parallella ledningar eller Aluminiumkabel, skall centralen utföras med anslutningslåda med kopplingsplint före huvudströmställare eller fördelningslåda.

Med apparatskåp jämställs även apparatlåda, dock gäller detta inte för kopplingslåda för systemefterbehandling.

Skåp skall utformas så att apparater är lätt tillgängliga för service och utbyte.

Ytbehandlingen in- och utvändigt skall vara rostskyddsbehandlade samt försett med toppskikt av ugnslack. Fläckvis bättring av skada på apparatskåp accepteras ej. Hel front eller sida återställs till nyskick.

Vid placering utomhus skall apparatskåp vara utförd av rostfri stålplåt och försedd med väderskydd, typ ”keps”.

Apparatskåps storlek maximeras av tillgängliga transportöppningar. Där transportöppning begränsar intransport av större apparatskåp skall de delas upp i mindre enheter som sammanfogas på plats.

Dörrar skall vara försedda med fasta handtag. Samtliga apparatskåp skall dessutom vara förberedda för infällning av låscylinder av fabrikat ASSA. Levereras med tryckknapp i hål avsedd för låskista. Dörrar utförs beröringsskyddade med dörrstopp, som håller dörren i öppet läge med öppningsvinkel 120° eller större.

Princip för disposition av utrustning inom apparatskåp skall enligt följande: Väggskåp: Säkringsmaterial, transformatorer, huvudbrytare i den vänstra sektionen, kopplingsplintar i överkant. PLC-utrustning placeras i nedre del av skåp, motorskyddsbrytare, kontaktorer, reläer, etc. placeras i ”mellanutrymme” mellan PLC-utrustning och kopplingsplintar. Golvskåp i tre sektioner: PLC-utrustning i tredje sektionen, säkringsmaterial, huvudbrytare i första sektionen, resterande utrustning i mellersta sektionen. Kopplingsplintar i överkant av skåpet.

Fastskruvad dokumentshållare för apparatskåpsomgång. För golvskåp skall denna placeras på vänstra dörrens insida.

Huvudbrytare skall vara 4-polig.

Dörrar av metall skyddsjordas via skyddsjordningsfläta, där strömförande apparater är monterade.

Apparatskåp utförs i tillämpliga delar med automatsäkringar då märkström är < 63A. Då apparatskåpens totala märkström överstiger 63A, skall dess apparater, utrustningar och strömskenor grupperas och sektionssäkras om 63A.

Samtliga grupper, reservgrupper och manöverledningar etc., plintas.

Spänningsförande delar förses med övertäckande beröringsskydd.

Utrustning vilken skall placeras i apparatskåpsfront, monteras min 1400 mm öfg samt max 1800 mm öfg.

Utrustningar i apparatskåp monteras med inbördes avstånd så att av fabrikanten angiven maximal omgivningstemperatur ej överskrides. Ev. kompletteras apparatskåp med fläkt och filter vid behov.

Kopplingsplintar monteras på bärskenor med tydlig märkskylt.

Ledningar till AS förses med anpassade tätningsdon. (Gäller även ledningar ingående i annan entreprenad). Outnyttjade öppningar i AS proppas.

Ledningar till frontmatade apparater drages i spiralslang.

Ledningar mellan apparater och kopplingsplintar skall dras i ledningskanaler samt fastsätts med skruv, gäller även apparatskåpsdörr. Fri längd utanför kanal får högst vara 150 mm.

Märkning utförs visande samhörighet med respektive gruppledning och anslutningsplint för gruppledning.

Transientskydd av typen mellan/fin skydd.

Minst 3 datauttag på DIN-skena placeras i högra övre hörn. Kommer av sidoentreprenör anslutas till byggnadens fastighetsnätverk. Ett ledigt uttag ska alltid finnas som serviceuttag.

Dokumentation i AS skall omfatta AS-schemor, manual HMI, driftkort (systemprincip, funktionstexter samt inställningar) samt ev. övrig erf. dokumentation vilken underlättar underhållet.

Golvskåp förses med sockel och uppställes på klossar av neoprengummi.

För fritt uppställd utrustning (väggskåp), där montage ej går att utföra på vertikal/vägg, används profilstål som montageställning.

Apparatskåp för väggmontage monteras på stativ där väggen ej kan antas ha tillfredsställande hållfasthet.

APPARATSKÅPFRONT INNEHÅLLA OCH UTFÖRAS ENLIGT FÖLJANDE:

Serviceomkopplare, en per system.

Drift- och larmindikeringar (kan även finnas som klartext i HMI)

Summalarmslampor (A-B). Skall vara röd och vara utförd som lysdiod, extra ljusstark med mycket lång livslängd (LED). Kan även vara integrerad i HMI.

Don för larmkvittens

Säkerhetsbrytare skall finnas för samtliga el-motorer och frekvensomriktare. Skyddsform min. IP54. Säkerhetsbrytare utomhus placeras under, av SÖE, anordnat regnskydd samt lägst 300 mm över färdigt tak.

Säkerhetsbrytare för motorer med märkdriftström > 16A skall förregla tillhörande frekvensomformare/manöverkrets.

Invid varje säkerhetsbrytare skall skylt finnas med text:

”SÄKERHETSBRYTARE FÅR EJ ANVÄNDAS FÖR START OCH STOPP. FRÅNSKILJ HÄR VID ARBETE MED MOTORAGGREGAT”.

För säkerhetsbrytare som placeras före frekvensomriktare skall skylt (varselmärkning) finnas med text om att inget arbete får utföras med motor inom en viss säkerhetsperiod, detta med avseende på frekvensomriktare är utrustade med kondensatorer. Säkerhetsperioden kontrolleras med tillverkare, alternativt tillverkarens installationsanvisningar/manualer för respektive storlek.

Säkerhetsbrytare (inkl. förskruvningar) som placeras mellan frekvensomriktare och motor, skall vara av typ som är godkänt (metall) för detta ändamål med avseende på EMC-direktivet, gäller även förskruvningar för säkerhetsbrytare och frekvensomriktare.

TIDSTRÖMSTÄLLARE

Lysdiod skall indikera när forcerad drift gäller. Lysdiod skall sitta på strömställaren.

Tidströmställare skall vara polarvita samt avsedda för infällt montage. Tidströmställare i rum, placeras på 1500 mm ö.g., på dörrens låssida, om inget annat anges.

Vid tidströmställare skall dess funktion framgå tydligt i klartext.

NÄRVARODETEKTORER

Signal från närvarodetektor förses med till- och frånslagsfördröjning med inställbar tid. Närvarodetektorers placering och linsbestyckning, skall anpassas till dess betjäningsområde.