63 Elkraftsystem

  • Vid all dimensionering inom elområdet ska ”uppmätt förbrukning” nyttjas före ”beräknad” förbrukning. Vid nyprojektering ska beräkningar utgå från jämförbara anläggningar inom AH fastighetsbestånd och där utförda mätningar, ej från ”schabloner”. Detta avser såväl dimensionering av anläggningar som reservkapacitet. Samråd ska utföras med beställare.
  • I alla sammanhållna byggnadsenheter (”institutionsområde”, campus) där sammanlagd från elnät uttagen effekt överskrider 500 kW ska nättillkoppling vid mellanspänning (10-33 kV) vara förstahandsalternativ vid utredning av LCC-kostnader. Nätleverans bör ske vid en samordnad mottagningsstation inom varje campus, varvid mottagningsstationen, med eller utan transformering, samt fördelningsnätet för mellanspänning ägs och drifthålls av AH.
  • Alla av AH utförda elanläggningar ska utformas så att kvaliteten på distribuerad el motsvarar gällande norm och praxis för likvärdiga lokaltyper i allmän distribution. ( se SS-EN 50160).
  • Vid alla konstruktionsval ska analys över livscykelkostnad, inkluderande bland annat energiförbrukning och ”robusthet”, styra. Härav följer att motordrifter endast utförs med omriktardrift och/eller återmatning i de fall där varierande belastning motiverar styrningens ökade komplexitet genom energibesparing vid nedstyrda driftfall. För all elektronik ska i LCC-analysen använd förväntad livslängd tydligt anges – erfarenhetsmässigt bör denna siffra absolut inte överstiga 15 år.
  • Vid projektering av serverhall, laboratorie eller motsvarande där utrustning, resultat eller liv kan hotas vid störningar i elförsörjning upprättas styrande dokument och gränsdragningslistor utgående från dokumenterade verksamhetskrav och hyresavtal. Hänsyn tas härvid till om verksamhet kan tåla årliga, planerade, avbrott om några timmar (alternativt några minuter vid ett dyrare utförande med dubblerad försörjning).
  • I varje anläggning ska full selektivitet eftersträvas. Selektivitetsberäkningar ska redovisas digitalt samt Zför och Ikt fysiskt vid respektive elcentral.
  • Inom samma förvaltningsområde/institutionsområde ska eftersträvas en enhetlighet i betjäning och reservdelshållning av samtliga huvudkomponenter i elsystemet.

63.B Eldistributionsnät

63.BB Högspänningsnät

  • Kablar, ledningar och elmaterial ska vara halogenfria
  • Högspänningskablage utförs normalt med möjlighet till redundant försörjning genom exempelvis ringmatningsstruktur, varvid olika delar av en matningsring ej bör samförläggas

63.BC Lågspänningsnät

  • Planera för kabelskåp utomhus på lämpliga platser för anslutning av tillfälliga elanläggningar. Kabelskåpet skall vara utrustat med cylinderlås.
  • Kablar, ledningar och elmaterial ska vara halogenfria
  • Samtlig installation utförs som TN-S-system, huvudledningar normalt som 5-ledare.
  • Gruppledningsinstallation ska utföras skärmat vid kabelinstallation, tvinnat vid löstrådsinstallation.
  • Reservkapaciteten i huvudledningar ska vara 40 %.
  • Alla huvudledningar från huvudfördelning eller underfördelningscentral ska jordfelsövervakas individuellt.

63.C Transformator- och fördelningssystem

  • I samtliga huvudkretsar (såväl på högspänning som på lågspänningssidan av distributionstransformator) jämte betydande förbrukningskretsar (exempelvis överstigande 1 MVA) ska finnas möjlighet till inkoppling av ström- och spänningsmätande sekundärkrets för fjärrövervakningsinstrumentering. Tillgänglig kapacitet för mätbörda hos sådant instrument i strömmätkrets ska säkerställas, vid behov genom anordnande av en för ändamålet separat mätlindning.
  • Samlingsskena i ställverk/fördelning ska vara möjlig att bygga ut efter färdigbyggd anläggning.
  • Elförsörjning anordnas med ”dubbel försörjning” vilket innebär att transformatorstationer utförs normalt med två transformatorer.
  • Installationsgolv ska finnas i HSP- och LSP-ställverk, ej nödvändigtvis i fördelningar.
  • Stäm av med den lokala förvaltningen vilken utrustning som skall vara kommunicerbar.
  • Vägguttag och uttagsanslutna belysningsarmaturer ska vara anslutna till elcentral som 1-fasgrupper. Gäller inte för kontaktorstyrda belysningsgrupper.
  • Vid installation av frekvensomriktare och andra liknande apparater ska modeller med låg övertonshalt föredras.
  • Placering av batterier och batterianläggningar (UPS) i ställverk/stationsrum undviks om möjligt.
  • Föreskriftsenlig jordfelsbrytare ska anordnas ”lokalt” för arbetsplatser, exempelvis i uttagsstavar, och i vilket fall separerat mellan arbetsplatser, städuttag, pausutrymmen och utomhusinstallationer.

Högspänningsställverk

  • Reservkapacitet ska utredas med beställare.
  • Vid utförande av anläggning där reläskydd installeras ska sådant alltid anslutas till provdonsuttag, exempelvis ABB RTXP
  • En dokumenterad utredning om behov av redundans / nivå av elförsörjningsstandard ska utföras i programskede.
  • Anläggning som kräver parallella transformatorer ska byggas för att möjliggöra normal drift med en eller flera avställda transformatorer under lågbelastningsförhållanden.
  • Torrisolerade transformatorer med låga förluster ska föredras vid LCC-kalkyl.
  • Alla högspänningsanläggningar ska utföras för personsäker betjäning, och ha möjlighet till framtida anordning av fjärrbetjäning.
  • Alla anläggningar utförs med skydd mot oavsiktlig utlösning genom förregling så att en transformators nedspänningsbrytare automatisk löser vis utlöst högspänningsbrytare.
  • Transformatorer ska placeras åtkomligt för utbyte utan rivning eller andra byggnadstekniska åtgärder. Hänsyn ska vid konstruktion tas till att utbyte kan behöva ske i en strömlös byggnad efter haveri.
  • Luftisolerade ställverk förses med ljusbågsvakt. Ljusbågsvakten ska vara försedd med provomkopplare. Provläge ska indikeras lokalt och i centralt övervakningssystem med samma signal som internt fel.
  • Användning av SF6-gas får inte användas.
  • I ställverk utförs hjälpspänningskretsar med stationsbatteri för DC 110V.
  • Redundanta likriktare till batterisystem i huvudställverk.

Lågspänningsställverk, centraler o d

  • Reservutrymme på 20 % ska finnas.
  • ACB-brytare ska monteras i kassett och därmed vara frånskiljbara.
  • Huvudställverk/fördelning utförs med fördel som TN-S vid nybyggnation. Vid ombyggnation ska anpassning ske efter de förutsättningar som gäller vid respektive projekt.
  • Fördelningsställverk ska vara byggda i lägst ”FORM 4”, vilket även vissa listfördelningar uppfyller.
  • I fördelningar ska samtliga utgående fasströmmar kunna mätas med tångamperemeter utan påtaglig risk för beröring av spänningsförande del. Ombyggnad av fördelning ska kunna utföras för montage av fast mättransformator för varje fas
  • I alla fördelningsställverk installeras ljusbågsvakt, såväl i brytar- som i kabelfack.
  • Ljusbågsvakt ska vara försedd med provomkopplare och provuttag, alternativt med uttag för provdon med samma metodik som reläskydd.
  • Ställverk ska utrustas med elenergimätning för fastighets-el respektive hyresgäst el.
  • I ställverk som vid installation ej utrustas med fast installerad mätning av utgående ledning ska plats finnas för senare komplettering med sådan mätning.
  • Vid projektering av fördelningar, centraler m m ska en lägsta livslängd av 20år eftersträvas för fast installerade komponenter.
  • Vid projektering av fördelningar, centraler m m tillåts konstruktion med temperaturskillnad gentemot rumstemperatur av max 40 grader.
  • Vid projektering av fördelningar och centraler ska nollskenans area och material vara lika fasskenor.
  • Utgående grupper från central ska anslutas på plint.
  • Jordfelsbrytare ska vara självtestande och självåterställande.
  • Jordfelsbrytare typ B skall installeras i solcellsanläggningar och laddstationer för exempelvis bilar även anläggningar som har följande utrustning ansluten beaktas: Frekvensomriktare, medicinsk utrustning, röntgenapparater, hissar, UPS-anläggningar och laboratorieutrustning.
  • Anslutning av huvudnolla i centraler ska ske stumt med överfallsklämma.
  • Automatik / utgående styrningar som placeras i centraler och fördelningar ska vara försedda med vridmanövrerad omkopplare ”Hand – 0 – Automat”.
  • Utgående styrningar som placeras i centraler och fördelningar ska vara försedda med indikering.
  • Inkommande fack förses med kommunicerande multiinstrument för energi-och elkvalitetsmätning.
  • Utgående grupper ska bestyckas med MCCB av typen kassettmonterade eller plugg in.

63.F Belysningssystem

  • Belysning utformas enligt ”Ljus & Rum” (Ljuskultur).
  • Belysningsarmaturer ska förses med DALI-2 don. I de fall man vill hämta ut data ur driftdonet så ska minnesbanker Part 251, 252 och 253 vara implementerade i donet.
  • Ingen app-eller KNX lösning accepteras.
  • Belysningsstyrningssystem typ Dali får inte vara låst till en belysningsleverantör.
  • Anslag om hur Dali-slinga är installeras skall anslås vid elcentral tillsammans med placering av powersupply och eventuell router. Det skall tydligt framgå vilken supply/router som betjänar vilka armaturer
  • Antal typer av armaturer inom en byggnad och inom ett förvaltningsområde/ campus ska minimeras.
  • Ingen belysningsanläggning får orsaka störningar eller övertoner på matande elnät i större grad än en vad gällande normer anger.

Belysningssystem inomhus

  • I driftrum och liknande utrymmen installeras närvarostyrd belysning med möjlighet till förbikoppling via en variabel timer.
  • Armaturer bör placeras på sådant sätt att rengöring och underhåll går lätt att utföra utan skylift eller ställningar.
  • Undertakskonstruktioner och dess bärighet ska beaktas vid val av armatur.

63.FD - Belysningssystem på gård eller i park

  • Beakta eventuella gestaltningsprogram för campus.
  • Planera för uttag, exempelvis brunnar i förstärkt utförande, utomhus på rimliga platser, för anslutning av t ex julgransbelysning, byggetablering eller eventuella ”attraktioner”.
  • Gemensam belysningsstyrning för utomhusbelysning på campusområdet eftersträvas.
  • Belysningsarmaturer med nattsänkningsfunktion förordas.

63.FE - Belysningssystem vid fasad e d

  • Utsmyckningsbelysning, exempelvis fasadbelysning, ska undvikas ur energisynpunkt.

63.FF - System för allmänbelysning och arbetsplatsbelysning i hus

63.FFB - System för allmänbelysning

  • Korridorfunktion förordas i exempelvis korridor och allmänna utrymmen (dvs. ljusreglering i flera nivåer med närvarostyrning).
  • I allmänna mindre utrymmen ex. WC-rum förordas helautomatisk tänd och släck om inte fönster. Detektor skall kunna regleras även på lux och kan med fördel placeras i armatur.
  • AH prioriterar aktiv, manuell tändning av belysning samt automatisk släckning i exempelvis enskilda arbetsrum.
  • Vid utformning av styrning för belysning i utrymmen, exempelvis föreläsningssalar, kontor och personalytor, ska enkelhet och energieffektivitet eftersträvas. LCC avgör val av funktions- och materialval, dock lägst nivå frånvarofunktion generellt.

63.FG - Belysningssystem i sportanläggning

  • För att uppfylla belysningskraven så ska standarden SS-EN 12193:2018, Ljus och belysning-Sportbelysning följas.

63.FH - Nödbelysnings- och reservbelysningssystem

63.FHB – Nödbelysningssystem

  • System kan vara 230V centralbatterisystem och TCP/IP-överföring av larmer (där ett befintligt centraliserat system finns ska detta i första hand användas) eller ett decentraliserat med lokal reservdrift samt självtestfunktion för batteri och LED-modul.
  • Nödljusanläggningen skall kunna tändas manuellt via omkopplare.
  • 20% reservkapacitet skall finnas efter färdig anläggning.

63.H Elvärmesystem

  • Alla elvärmesystem (klimat och vatten) ska vara utrustade med separat elenergimätare.

63.N System för reservkraft, avbrottsfri kraft eller nödkraft

  • Vid projektering av anläggningar där ”reservkraftförsörjning” (dieselgenerator) av hyresgästens utrustning efterfrågas är det viktigt att utreda vilket behov som efterfrågas, dvs. nödkraft alternativt reservkraft samt att hyresgästens krav och åtaganden regleras i upprättat gränsdragningsdokument. AH bör eftersträva att kostnader för sådan försörjning tydligt separatredovisas i avtal med hyresgäst.
  • Vid projektering av anläggningar där ”avbrottsfri kraftförsörjning” (UPS) av hyresgästens utrustning efterfrågas regleras detta på samma sätt. AH bör eftersträva att ej ansvara för UPS-anläggning, alternativt hålla en rigorös dokumentation över omfattning, avtalad effekt och drifttid, ansvar, skadeverkningar och årskostnader för sådan anläggning.
  • Försörjningsanläggning eller reservkraftanläggning nödvändig för att säkerställa funktion hos grundvattenpumpar placeras ej under grundvattennivå.
  • Blandning av teknik med smältsäkringar och säkringslös teknik får ej ske i anläggningar där begränsad kortslutningseffekt sätter gängse selektivitetsdimensioneringar ur spel.
  • Vid varje ändring i (del av) ett nöd-/reservkraftsystem ska konsekvenser för hela systemet utredas och dokumenteras.
  • Styrsystemet förses med A och B-larm samt driftindikering via relän med potentialfria kontakter till övervakningssystem.
  • Inkommande servis ska vara utförd som TN-C-system för att inte få belastningsström i PE-ledare.
  • Brytare som används som Nät-, generator- eller reservkraftbrytare ska monteras i kassett och därmed vara frånskiljbara från skensystemet i lågspänningsställverk eller generatorställverk.
  • Reservkraftanläggning ska vara utförd enligt kategori 4 för blinkfri provkörning.

63.NB - System för reservkraft

63.NB/1 - System för reservkraft - system med kolvmotordrivna generatoraggregat

  • Motorn ska uppfylla minst gällande krav på miljöklass. Katalysator och partikelfilter ska undvikas vid ogynnsamma lastförhållanden som kan orsaka igensättning.
  • Anläggning förses med dubbla batterikretsar för ökad startsäkerhet. Batterierna ska vara av VRLA typ, lägst klassade EUROBAT High Performance 10-12 år.
  • Styrsystemet förses med funktion för periodisk startbatteritest (avstängd bränsletillförsel) med loggning av batterispänning
  • Vid generatoranläggningar ska möjlighet till uppdelning i olika sektioner av bränsletank övervägas i syfte att kunna förbruka det äldsta bränslet vid periodiska driftprov.

63.P System för elenergiproduktion

63.PD - System för produktion av elenergi med solceller

63.Q System för laddning av elfordon

  • Elbilsladdning
    • Se Akademiska Hus vägledning – elbilsladdning
    • SEK handbok 458 skall beaktas

Dela sidan