3.3 Vegetation

Gräsyteklass (jmf AFF-kod) ska väljas utifrån skötselperspektiv, läge och användare.

Gräsytor ska generellt anläggas så att de är enkla att sköta och inte behöver vattnas regelbundet. Gräsytor som ansluter mot grusytor bör skiljas åt fysiskt med t ex kantsten, smågatsten, cortenstål och dyl.

Ängar

Anläggning och skötsel

Ängar i våra utemiljöer är värdefulla ekosystem som erbjuder livsutrymme för växter, insekter, svampar och andra djur. De bidrar till biologisk mångfald, förbättrar mikroklimatet och bidrar till rekreation i stadsnära miljö.

Markarbeten vid nyanläggning av ängsyta

Vid nyanläggning av ängsyta ska en platsanalys utföras för att se över mark och ljusförhållanden samt befintlig vegetation. Det är viktigt att välja en plats med goda förutsättningar för ängsväxter att etablera sig på. Ytor med hög markfuktighet eller kompakterad jord lämpar sig inte för att etablera äng på.

Marken bör inte vara för näringsrik och får inte innehålla fleråriga ogräs som exempelvis tistlar, kvickrot, nässlor och kirskål. Näringsrik jord gynnar högvuxna arter på bekostnad av de småväxta och konkurrenssvaga som ängsfröerna är. Vid nyproduktion där platsen skapas tillförs jordmassor med rotogräsfri mager jord.

Sådd

Sådd utförs från slutet av augusti till och med september på bar jord. Vid tidig vårsådd i april-maj krävs bevattning vid torka.

Fröna blandas vid utsäde med spån eller sand för att få en jämn fördelning av fröer över ytan. Fröna får inte hamna för djupt utan sådd yta packas med kratta eller gallervält. Fröblandningen ska vara inhemsk, certifierad ängsfröblandning med tydligt artinnehåll.

För att påskynda etableringen vid nyanläggning kan sådden kompletteras med pluggplantor, ca 8 -10 plantor per kvadratmeter. Komplettera sådd av flerårig ängsfröblandning med ettårig blomsterfröblandning.

Konvertering av gräsmatta till ängsyta

Om jorden är näringsrik kan man gräva bort det översta matjordslagret och anlägga ängen på den underliggande magrare alven.

Skötsel av nyanlagd ängsyta

Enligt åtgärdskrav i senaste markskötselavtalet.

Information

Skyltar framtagna av kommunikation beskriver kort för allmänheten syfte om biologisk mångfald och skötsel.

Att vårda och värna det befintliga trädbeståndet bidrar till ökad krontäckning, biologisk mångfald och trivsel på campus.

För att få detaljerad kunskap om träden inom projektområdet ta del av trädinventeringen på respektive campus. Om det finns värdefulla träd inom området med tveksam vitalitet kan en förnyad vitalitetsbedömning vara nödvändig för att avgöra vad som är det mest hållbara alternativet.

Skydd av träd

I de fall träd berörs under byggtiden tillämpas den nya standarden SS 990002:2025 Trädvård – Arbete vid träd – Skydd av träd vid planering och utförande.

• Se Kostnadsfria standarder inom trädvård - Svenska institutet för standarder, SIS

Standarden innehåller ett flertal exempel på åtgärder, utifrån platsspecifika förutsättningar välj de åtgärder som lämpar sig. I de fall det finns skyddsvärda träd eller träd med biotopskydd tas en trädskyddsplan fram.

Skydd av träd vid enklare projekt:

Träd ska skyddas genom att byggstaket ramar in ytan 1,5 m utanför trädkronan. Stam som riskerar påkörning av byggtrafik ska brädas in. Ytan under trädkronan får ej belastas med upplag för projektet.

Flytt av träd

Om ett träd inte kan stå kvar på växtplatsen ska en bedömning göras om flytt av träd är möjligt utifrån trädets vitalitet och värde. Träd flyttas i första hand inom respektive campusområde. Flytt till mellanlagring är en möjlighet för att tillfälligt ”parkera” trädet där tills det finns en annan lämplig plats att plantera det på.

Förutsättningar och utrymme för träd

Säkra utrymme för trädets växtbädd och framtida storlek på krona i förhållande till byggnader samt framkomlighet vid skötsel, underhållsåtgärder och eventuell trafik. Ledningar i mark under träd ska alltid beaktas och om möjligt undvikas.

Växtbädd och platsens förutsättning

För att bedöma lämpligt val av växtbädd och växtval bör ett jordprov tas i tidigt skede. Utifrån kända förutsättningar välj om möjligt att återanvända jorden på plats och jordförbättra med kompostjord.

Trädet behöver en bredd på växtbädden på ca 3,0 m. Växtbädden görs med fördel långsträckt som ett planteringsdike vid plantering i hårdgjorda ytor. När träd sätts i vegetationsytor som är mindre än 500 m2 ska alltid möjligheten till att skapa en större sammanhängande växtbädd under mark beaktas.

Ett större träd/medelstort träd behöver en jordvolym på minst 15 m3 för att utvecklas väl.

I de fall ytan ska belastas av gående eller övrig trafik som kräver hårdgjord yta kan man jobba med skelettjord, och att möjliggöra avvattning mot ytan för att tillgodose trädens behov av vatten och syre. Se exempel Levande stadsrum - en handbok i Blågröngrå system.

Växtval

Utifrån artsammansättningen på campus och markförutsättningar på platsen välj träd enligt följande principer:

• Välj trädarter som bidrar till ökad artvariation på campus och i närområdet
• Använd en lämplig blandning mellan inhemska och nya trädarter. De inhemska arterna bidrar mer till den biologiska mångfalden medan nya trädarter kan bidra till ökad resiliens i ett varmare klimat.
• Anpassa arten efter ståndorten och ett framtida varmare klimat. Anpassa växtvalet efter det. Träden ska klara sig utan bevattning efter etableringsperioden.
• Välj trädarter med olika slutstorlek, slutålder och tilllväxthastighet. Val av träd i projekt ska bidra till en god succession för trädbeståndet på lång sikt.
• Stora träd bidrar mer till ökad krontäckning och bör i första hand väljas. Men vid avstånd på mindre än 5 meter mellan träd och fasad, välj mindre träd eller smalkroniga träd.
• Välj gärna trädarter som blommar och får frukt eller nötter men beakta konsekvenserna av placeringen beträffade nedskräpning, skadedjur, avfärgning på hårdgjorda ytor och möbler.

Skydd och stöd

Nyplanterade träd ska ha heltäckande gnagskydd av t.ex. vassmatta eller nedbrytbar plast.
Trädstöd utformas enligt förutsättningar på platsen. Allt trä ska vara obehandlat och Ytan runt trädet den så kallade trädspegeln ska vara minst 40 cm från stammen och ytan mulchas efter plantering. En avskiljande kant mellan ”trädspegeln” och gräset anläggs med fördel i lägen med hög skötselintensitet.

Skötsel vid plantering och under etableringstid

Vattning av träd vid leverans och i samband med plantering är av stor vikt och bör regleras i mängdförteckningen. Tänk på att stora träd, flyttade träd och träd i hårdgjord yta kan behöva ytterligare åtgärder utöver nedan angivna krav. Bevattningsmängden ska uppgå till minst 140 liter per träd två gånger per vecka under perioden 15 april t o m 15 oktober. Bevattningen ska utföras så att vattnet fördelas ned i trädklump/växtbädd, bevattningssäckar kan med fördel användas.

Grundprinciper för växtbäddar enligt AMA

Växtbäddar definieras under AMA-koder som DCL, DDB och DDC. Syftet är att skapa förutsättningar för växternas etablering och långsiktiga funktion. AMA anger funktionskrav snarare än exakta recept – projekteringen måste anpassas efter platsens förutsättningar.

Upphöjd växtbädd (låda)

Material: Trä, cortenstål, betong, sten. Dimensioner:

• Höjd: 30–60 cm (för perenner och mindre växter), 60–80 cm (för buskar).
• Bredd: 60–120 cm (för enkel åtkomst från båda sidor).
• Längd: Valfri.

Användning: Stadsmiljö, innergårdar, terrasser.

Marknivåbädd

Material: Jord direkt på mark, kantstöd av sten eller betong. Dimensioner:

• Djup: 30–50 cm (perenner), 50–80 cm (buskar), 80–120 cm (träd).
• Bredd: Minst 1,5 m för träd, 0,8–1,2 m för buskar.

Användning: Parker, öppna ytor.

Regnbädd (dagvattenhantering)

Material: Genomsläpplig jord, dräneringslager, växter som tål växlande fukt. Dimensioner:

• Djup: 50–80 cm (inkl. dräneringslager).
• Bredd: 1,5–3 m beroende på vattenvolym.

Användning: Hållbar dagvattenlösning i stadsmiljö.

Grönstråk med trädgrop

Material: Jord med rotvänligt material, kantstöd. Dimensioner:

• Djup: 80–120 cm.
• Bredd: Minst 1,5–2 m per träd.

Användning: Gator, trottoarer.

Perennrabatt

Material: Jord med god struktur, kantstöd. Dimensioner:

• Djup: 30–50 cm.
• Bredd: 1–2 m.

Användning: Dekorativa ytor i parker och bostadsområden.

Buskbädd

Material: Jord med hög mullhalt. Dimensioner:

• Djup: 50–80 cm.
• Bredd: Minst 1,2 m.

Användning: Avskärmning, struktur i landskap.

Trädplanteringslåda (urban miljö)

Material: Betong, corten, stål. Dimensioner:

• Höjd: 60–80 cm.
• Bredd: 1,5–2 m.

Användning: Stadsgator, torg.

Sedum- eller grönbädd (tak eller mark)

Material: Lättjord, dräneringslager. Dimensioner:

• Djup: 80-100mm (sedum), 100-150mm (gräs), 150-250mm (Äng).

Användning: Gröna tak, extensiva ytor.

Jordmaterial och krav

Kornstorleksfördelning ska följa AMA-tabeller (t.ex. DCL.11/1 och 2). Mullhalt, pH och näringsinnehåll ska ligga inom angivna riktvärden. Jorden ska vara:

• Fri från fleråriga ogräs.
• Utan ospecificerade kompost eller slamprodukter.

Mineraljord i botten ska vara mullfattig för att undvika anaerob nedbrytning (risk för sumpgas). Jordprov ska tas från minst tre representativa punkter och analyseras i godkänt laboratorium.

Typer av växtjord enligt AMA

Växtjord standard:

• Mullhalt: ca 12–18 % för perenner, 8–12 % för buskar.
• Blandning med torv eller sand beroende på användning.

Växtjord skelett:

• Används i skelettjordskonstruktioner för träd.
• Specifik kornstorlekskurva enligt AMA. Mineraljord standard:
• För träd där skelettjord ej används.
• Mekanisk sammansättning enligt AMA Anläggning tabell DC/2.

Dimensioner och lager

Djup varierar beroende på vegetation:

• Gräsytor: ca 100 mm växtjord.
• Rabattrosor: ca 500 mm växtjord.
• Träd: 800–1200 mm (beroende på art och växtbäddstyp).

Fukthållande lager används ofta av mineraljord.

AMA:s råd och RA-kommentarer

RA (Råd och Anvisningar) ger kompletterande råd om:

• Specialväxtbäddar (t.ex. regnbäddar, surjord, woodland).
• Modifiering av AMA:s standardtyper (t.ex. inblandning av biokol, återvinningsmaterial).

Viktigt att AMA-beskrivningar är tydliga och platsanpassade för att undvika missförstånd mellan beställare och entreprenör.

Växtval och skötselaspekter

Stäm av växtval mot förslag på växter i naturvärdesinventeringens skötselplan på aktuellt campus.

Perenner och lök

Placering av blomstrande planteringar bör i första planeras vid entréer och platser som många passerar.

Vid val av perenner och lökväxter tänk på att planteringen bör blomma från tidig vår till sen höst. Välj växter som gynnar den biologiska mångfalden.

Välj växter utifrån platsens befintliga förutsättningar för att underlätta etablering och minimera påverkan på platsen i anläggningsskedet. Placera växterna med ett tätare cc avstånd för en snabbare etablering.

Använd med fördel marktäckande perenner under träd och buskar.

Annueller och sommarblommor

Annueller och sommarblommor i planteringar och urnor ska endast anläggas efter noggrann analys av behovet i samråd med beställare. I de fall urnor placeras på campus, välj med fördel blommande lignoser och perenner som kan planteras på andra platser framöver.

Buskar och häckar

Buskage planteras med tillräckligt avstånd till fasader, elinstallationer, trottoarer och gångvägar, beroende på utbredning och så att de sluter sig så snabbt som möjligt. Beakta konsekvens av fruktsättande buskar beträffade nedskräpning, skadedjur, avfärgning på hårdgjorda ytor mm.

Friväxande häckar föredras framför klippta. I de fall det anläggs klippta häckar vid parkeringar och utfarter, beakta mått för fri sikt samt möjlighet att kunna klippa dessa med god arbetsmiljö.

Klätterväxter

Vid plantering av klätterväxter mot fasad ska spaljé användas och fasadmaterialets kvalitet och skötselbehov beaktas, samt dränering i marken.

Naturmark

I de fall det finns naturmark på campus, stäm av vad som framkom i naturvärdesinventeringen och vilka åtgärder från skötselplanen som kan genomföras inom projektet för att bidra till att bibehålla och öka den biologiska mångfalden.

Vegetation på bjälklag

Vid anläggning av sedumtak och annan vegetation på bjälklag beakta ursprung på växtmaterialet. Välj i första hand växtmaterial med inhemska frökällor/vegetativt material. Komplettera om möjligt med bihotell, mulmholk och fågelholkar för att förstärka nyttan med gröna tak. Se Grönatakhandboken - Lågupplöst PDFkaka