- Hem
- Om Bygg- och Teknikkrav
- 5 VA-, VVS, KYL-...
- 55 – Kylsystem
55 Kylsystem
Funktionsöversikt Byggnadstekniskt Solskyddsglas eller solavskärmande film i fönsterlösningar bör tillämpas i byggnader med höga interna laster. Väderstreck Energibärare Beroende på val av energibärare eller kombination av energibärare finns det aspekter att förhålla sig till vid framtagning av systemlösning. Generellt Kylsystem bör projekteras, där det är lämpligt, för högre temperaturer som medger en ökad flexibilitet mot flera energibärare. Vid ombyggnation skall hänsyn till befintliga slutapparaters förutsättningar tas där risk för underdimensionering skall tydligt beaktas. Där det krävs redundans ska detta i första hand ske med stadsvatten, separerat med VVX samt försedd med driftindikering samt larm vid start. I större anläggningar som kräver stor dimension på KV-ledning beaktas andra lösningar. Observera att tillstånd kan krävas. Ledningen förses med vattensparventil, mätpunkt för kallvatten samt erforderliga återströmningsskydd. Tänk på att stadsvatten/kranvatten klassas som livsmedel och att kylning med stadsvatten ger en stor belastning för reningsverken. Frikyla Skall användas som baslast i högtempererade systemlösningar för komfortkyla i kombination med termisk lagring. Fjärrkyla Beakta att tillräcklig temperaturdifferens alltid uppnås på primärsidan för att minimera flödesberoende kostnader. Vid inkoppling av nya byggnader till lokala fjärrkylsystem på campusområdet skall inkoppling utföras via värmeväxlare. Kylmaskin (el) Beakta avsättning på den varma sidan för termisk lagring, se även kapitel 56 Värmesystem. Systemlösning skall väljas för en hög och anpassad temperatur för produktion av byggnadens och processernas termiska last under sommarhalvåret, se även kapitel 56 Värmesystem. Vid projektering av större kylmaskiner skall möjlighet att återvinna energi från, oljekylning, hetgas och underkylning beaktas. Kylmaskiner bör vid >10 kW alltid ha minst två separata köldmediekretsar. Alternativ kyla
För att reducera kylbehovet och köpt mängd energi skall erforderliga byggnadstekniska och solavskärmande åtgärder (passiv kyla) utredas och tillämpas innan systemlösningar med energibärare (aktiv kyla) appliceras.
Solavskärmning
Markiser bör monteras på byggnader med låga interna laster för att tillgodogöra byggnaden sollast under höst, vinter och vår.
Vid nybyggnation skall byggnadens utformning och orientering tas hänsyn till solinstrålning under månader med högt solstånd så som juni, juli och augusti.
Se kapitel ”5 VA-, VVS-, KYL- OCH PROCESSMEDIASYSTEM” för val av energibärare.
Systemlösningar för aktiv kyla skall projekteras för frikyla, fjärrkyla eller kylmaskin (el) som primär energibärare.
Frikyla kan exempelvis vara ett direkt utnyttjande av köldbärarslinga mot berg, sjö eller luft.
Systemlösningar avsedda för ett kylbehov året om skall projekteras med funktionalitet för effektiv hantering av den kraftigt varierande lasten under året.
Beakta kostnadseffektiv dimensionering av kylmaskin mot byggnadens och processernas termiska last.
Utred alltid lokala förutsättning för användning av sorptiv- eller absorptionskyla
55.B Köldmediesystem
Köldmedier kravställs under PXB. En värdering av driftsekonomi, påfyllningskostnader och miljöpåverkan vid förändring eller nyinstallationer av kylanläggningar/VP-anläggningar ska alltid utredas. Vid större värme-/kylmaskiner (>100 kW) ska alltid en LCC-analys göras där olika val av köldmedier jämförs.
55.C Köldbärarsystem
Köldbärarsystem skall bestå av två eller flera separata system, ett för komfort och ett (ev. flera) för process. Beakta möjligheten att stänga av komfortkylan beroende på säsong. Möjligheter till återvinning eller frikyla skall alltid beaktas. Köldbärartemperaturer vid komfortkyltillämpningar bör lägst vara 12 grader. Beakta eventuell avfuktningsproblematik.
