0 Revit

Revit finns i flera versioner och är ett Autodesk-verktyg där man skapar geometrier med intelligens som innehåller verklig information. Det som skiljer Revit från Autodesks AutoCAD är att AutoCAD främst används för att skissa geometrier som representerar verkliga ting. Båda programmen kan användas för att skapa planritningar, elevationer, detaljer och 3D-modeller och konstruktionsdokument. I stort räknar vi med att ni som får uppdrag av Akademiska Hus AB kan programvarorna. Vi har ändå förstått att det ibland kan behövas lite hjälp för att nå de krav som vi har på vår tekniska dokumentation.

Revit stödjer ett modelleringsflöde där ritningar och listor skapas direkt från informationen i modellen. När man genererar ett väggobjekt i Revit lägger man in de material som väggen består av och lägger till det egenskaper som man vill ha med. Revit använder inte lager utan jobbar istället med objektstrukturer som man tilldelar parametrar som motsvarar egenskaper.

Istället för xref jobbar man med länkning av filer. Revit kan både exportera och importera dwg-filer.

2.3 Informationsutbyte

Startpaket

När ett projekt är startat ska projektledaren beställa ett startpaket från förvaltningen. Startpaketet innehåller den information som finns i förvaltningen och som projektet uppskattas behöva.

I startpaket som levereras när projektet finns modellfiler eller grundfiler för den programvara som man kommit överens om. Till Revit finns en revit familyfil för BIM (.rfa) som innehåller Akademiska Hus AB:s stämpel, ritningsram och skalstock.

Eftersom de som jobbar i Revit ofta har mallfiler som de använder och som det känner sig hemma i finns ingen upplagd parameterfil på de egenskaper som önskas in i relationsmodellen. Dessa får man istället skapa för de olika disciplinerna utifrån Värdelistorna för de olika kravställda objekten. Klasslistorna är de egenskaper som man kan välja mellan inom en parameter. Dessa listor är samma som används i våra förvaltningssystem så om man använder klasskoden kommer rätt information att läsas in i alla system.

Om man i tidigare projekt jobbat med Revit kan det finnas parameterfiler sparade i projektarkivet.

Startpaketet innehåller även information om vad man har att utgå ifrån och vad man ska skapa.

Om projektet handlar om att modulera upp en BIM från ett skannat underlag består startpaketet av underlag från Akademiska Hus AB:s samarbetspartner kring skanning. Underlaget består av en startfil i vilken punktmolnsmodelleringen ska ske. Startfilen är koordinatsatt med punktmolnet som referens varför alltid ”Shared coordinates” ska användas vid inlänkning av mastersite-filen. Startfilen är förberedd med levels, vyer, objektfamiljer och view templates. Mastersite är en koordinatsättande fil som innehåller punktmolnet. Filen länkas in i startfilen för att få in punktmolnet på rättplats i startfilen. Inga ändringar får ske i mastersite-filen. Punktmolnet levereras i rcp format.

2.34 Utbyte av modellfiler

Insättningspunkt och höjder

Byggnader ritas i ett, för byggnaden, lokalt koordinatsystem. Relationen till SWEREF99 och RH2000 markeras i modellens nollpunkt med en symbol innehållande x, y, z – koordinater samt byggnadens vridning ”Angle to True North”. Enligt värdelistan VB002_002_0xx.

På befintliga byggnader får inte modellen flyttas i koordinatsystemet beroende på att det kan finnas fler filer som påverkas och att man har fastställt koodinaten vid nybyggnationen. Om man behöver rotera modellen använder man ”Scope box”. I början av ett projekt ska man ta fram en lokal nollpunkt som har kända SWEREF koordinater hänvisade till verkligheten. Punkten ska placeras så att projektet ritas i positiva koordinater. Vid nyproduktion ska byggnadens position (x,y,z) göras så att modellen visar projektets läge. X- och Y-koordinaterna ändras i ”Project Base Point” och ”Survey Point”. Z-koordinaten ställs in så att den korrekta plusshöjden visas på ”Level”. ”True North” definierar byggnadens rotation mot norr. ”Projekt North” visar byggnaden med den rotation som återfinns på planritning.

Länkar

De levererade filerna ska endast ha inlänkade filer som representerar de senaste underlagen från andra discipliner/konsulter. All information inom disciplinen ska vara inarbetat i projektfilen. Alla länkar som finns vid leverans ska ha en relativsökväg enligt mappstrukturen.

5.45 Lägesrapporter

Redovisning av area under projekt

Areor används på flera ställen och med olika syften. Det finns en önskan om att projektet ska kunna redovisa areor till förvaltningen vid de olika ”grindarna” i projektet. Ibland även oftare under det att projektet pågår. Ta ut en rapport med parametrarna RumID, Typrum och BRA.

BRA kan automatgenereras med hjälp av Addin för SIS areamätning men det kräver att modellen har skapats på rätt sätt. Fördelen med detta är att man snabbt kan uppdatera areorna vid justeringar av utrymme.

0. Omslutande byggnadsverksdelar ska vara klassade som de objekt de är och ”sitta ihop”. Objektet vägg ska var klassat som yttervägg (ex. BIP= YVxx, YVBxx, YCKxx), innervägg (ex. BIP= IVxx, IVBxxx) eller schaktstomme (ex BIP= H1xx).

1. Objektet utrymme behöver vara klassat enligt SIS BRA-Användning (LOA, ÖVA, BIA, BOA eller Ospecifierat)

2. Objektet utrymme behöver ha parameter Department ifylld enligt Akademiska Hus nyttjandeenheter (Obs! ej hyresgästens indelning förutom för bostäder där lghnr kan användas).

3. Utrymmes objekt som ex installationsschakt ska ha en parameter som berättar att det är schakt, så att de inte räknas in i BRA utan bara i BTA.

4. Objektet utrymme måste vara klassat som uthyrbart eller inte (enligt SIS)

Objekt utrymme måste ev i efterhand justeras utifrån mätreglerna för takhöjd och snedtak.

Vill förvaltningen använda fler parametrar i lägesrapporten (ex enskild/gemensam, BRA-Funktion eller BRA-Läge) används de egenskaper som finns i värdelistan VB002_003_xx för utrymme (där xx står för aktuell version).

BTA, BRA och NTA kan även skapas med hjälp av ”Area plans”, dessa skapas manuellt och behöver uppdateras manuellt. Egenskapen ska redovisas per utrymme i utrymmesobjektet.

5.46 Relationshandlingar

Slutleverans till förvaltning ska alltid innehålla originalfil utöver de publiceringsformat man kommit överens om i projektet. Originalfilen är främst tänkt att användas i framtida projekt och inte i förvaltningsskedet, därmed sagt att information som man önskar ha med sig i framtida projekt inte ska tas bort.

Mängden information som ska levereras och vilka objekt som ska finns med vid leverans tas fram med hjälp av Bilaga 4 och 5 genom att skapa en leveransspecifikation för det specifika projektet. Kontroll på vad som levereras sker genom att jämföra leveransspecifikationen och leveransmeddelandet.

Innan leverans ska alla ritningar ”städas” från icke relevant information så som projektområden och ändringsmoln eller markeringar för ny vägg och riven vägg. Relationshandlingen beskriver hur det ser ut efter projektets avslut. ”Kommandot ”Purge all” eller motsvarande ska utföras.

Om modellfilen innehåller worksheets och sheets som används vid export till PDF-ritningar, dwg-filer eller IFC bör dessa ej rensas bort inför leverans av relationsmodellen. Detta för att möjliggöra ”plottning” av nya uppdaterade underlag och minska merarbete i framtida uppdateringar.

6.2 Struktur

För att uppnå högsta ritningsklass enligt kraven ska modellen innehålla strukturerade informationsmängder. Det betyder att modellen ska innehålla objekt med egenskaper. Objekten har en koppling till utrymme, plan, byggnad och fastighet. De globala objektens egenskaper fylls i under ”Project Information” eller ”Global Information” under ”Manage”.

För att det ska gå att använda informationen i förvaltningen behöver objekten vara identifierade i ifc-filen enligt ett BIP-propertyset. För inläsningens skull, är det viktigt att det heter BIP och inte BIP-V och BIP-A osv.

Det är även viktigt att man använder samma (exakt samma) benämning på plan i alla discipliner.

6.3 Modeller

Layout

För ritningsframställning används olika ”sheets” beroende på vad i modellen som ska visas. Här kan man släcka och tända olika objekttyper för att visa det som är relevant för utskriften.

Vid relationshandlingsleverans skriver man ut önskade ritningsfiler som dwg och PDF. Hela modellen ska även levereras som ifc.

Varje ritningsfil ska ha sina egna metadata som andra dokument kan referera till och ha samma namn som den layout/sheet som finns i fliken.

Byggnaden visas i ”Projekt North” eller ”World” och layoutläge där entrén visas neråt.

6.31 Objekt

Vid objektsorienterad projektering ska samtliga byggdelskomponenter veta vilket objekt det är vilket borde ske per automatik med de inställningar som man har i Revit. Vid inlämning av relationshandling ska samtliga ”wall”, ”floor” och ”roof” typer som ingår i projektet vara modellerade med rätt uppbyggnad (”Edit structure”/”edit assembly”). Men även alla övriga objekt behöver tillhöra en objektstruktur enligt BIP.

Objekten i sin tur ska ha egenskaper eller parametrar som det heter i Revit.

Projektfilen för en byggnad skall endast innehålla byggnaden. Ev topografi/omgivande/kompletterande bebyggelse skapas i separat fil och länkas in i projektfilen eller redovisas separat.

Alla avvikelser och antaganden som gjorts vid modulering från skannat underlag markeras på avvikelsevyerna och beskrivs på avvikelse sheetsen för respektive plan, där ska även avvikelser kring oskannade utrymmen som markerats genom att placera ut 3D-objekt noteras.

Text

Den text som visas på utskriftslayouter ska i största möjliga mån genereras från de parametrar som ligger på objekten och inte skrivas manuellt. Discipliner som länkar in A-modellen och behöver egenskaper från den kan skapa sin egen tagg och hämta information från A-modellen till taggen.

Parametrar/egenskaper

BRA, NTA och BTA som eventuellt skapats med areaplan ska inte exporteras till IFC, som då blir egna objekt. Areor ska istället sparas som en parameter på objektet utrymme.

Schakt och omgivandekonstruktioner

Det är viktigt att man skapar objekten på rätt sätt. Ex ska schakt skapas som hål och inte som ”model-in-place”. Lika så bör man använda ”shaft” som element.

Schakt som inte är genomgående, ex elnischer, ritas de som ett vanligt utrymme med väggar.

När tre väggtyper möts bör man tänka till hur de byggs eller ev kommer att rivas för att underlätta framtida hantering och minska risken för fel vid automatgenererad areamätning. Väggar ska skapas ortogonalt och horisontellt med 90 gradiga hörn om inget annat anges.

Balkar ska ritas som balkar och inte som förhöjda kortare väggar.

Fönster bör ritas med fönsterbänk för att det tydligare ska framgå var öppningarna är.

Man ska försöka att ha så få komponenter och typer som möjligt och inte skapa nya utan att först se om det redan finns eftersom de lätt tynger ner modellen. Genom att vara konsekvent i modellen underlättar man för framtida projektörer.

6.32 Objektens egenskaper

Alla objekt i modellen ska ha ett TypeID så att ”det vet vad det är för ett objekt”.

Genom att använda ”Propertysets” får man en tydlig indikation om vad som ska vara med vid leverans. Det ska även underlätta vid konvertering till ifc-format så att man får ett smidigt informationsflöde vid leveranser inom projektet men även till den slutgiltiga leveransen till förvaltningen.

Egenskaper eller objektinformation ska bara finnas inskriven på ett ställe i de digitala handlingarna, information som behöver användas på fler ställen ska hämtas från originalplatsen.

Egenskaperna på objekten skapas under ”Manage”, ”Settings” och ”Project-, Shared- eller Global Parameters”

Man kan skapa parameterlfiler utifrån klasslistorna som levereras i startpaketet för att enklare lägga på rätta egenskaper på objekten. I projektet kan det skapas flera olika parameterfiler för olika objekt. En del av parametrarna kan vara kopplade till sheet, en del till ”Project Information” eller andra objekt.

För att läsa in parameterfiler väljer man ”shared Parameters” under fliken ”Manage”.

Klicka på ”Browse…” och välj filen ”Parameters”. Klicka sedan på OK.

För att lägga till en parameter i projektet klicka på ”Project Parameters”.

Klicka på ”Add…”, välj ”Shared parameter” och sedan ”Select”.

Välj den kategori som parametern ska adderas till, dvs var i modellen som parametern ska användas. Välj även grupparameter. Vid export till IFC välj förslagsvis ”IFC Parameters”. Klicka OK.

Gör dessa steg för alla parametrar och fyll sedan i inforamtion i parametrarna.

Egenskaper som används i hyresgästprogram så som ex rumsfunktionsprogrammet dRofus ska tas i beaktan så att ex hyresgästen från dRofus inte läses in under parametern ”departement” i Revit. Ett tips är att skapa en egen parameter för ”hyresgästens hyresgäst”. Detta för att inte ge ett merarbete då areaberäkningen till exempelvis fi2xml ska visa BRA för Akademiska Hus AB:s hyresgäst.

Global lägesinformation

Alla utrymmen ska ha en global lägesinformation som är knuten till byggnad, fastighet och plan. Dessa egenskaper är de som läses ut i strukturen i IFC-exporten.

SpaceNumber, SpaceName

Egenskapen ”SpaceNumber”, ”SpaceName”, ”FMGUID för space” hämtas från A-modellen och berättar i vilket utrymme som installationen/objektet är placerad. Genom att använda ett FI2-propertyset som man kopplat till rätt utrymme får man ut informationen på ett enkelt sätt. Dessa egenskaper kan även tas fram genom att välja ”Nearest Spaces” i ifc-modellen.

6.4 Dokument

På relationsritningen ska Akademiska Hus ABs ritningsram och namnruta finnas med.

I Bilaga 6d Guidelines för projekt står vilken information som ska fyllas i.

All text i namnrutan skall skrivas med VERSALER. Observera att inga mellanslag ska göras i ritningsnumret.

Att tänka på speciellt vid uppdatering eller förändring av befintlig byggnad är; ändra inte filnamn, ritningsnummer utan att undersöka vad det medför, eftersom de kan användas som referens i textdokument mm. Använd rutan för rev datum för att visa när filen är uppdaterad.

Bild 1. CAD-namnrutan för ifyllnad av metadata.

7 Informationsleveranser

IFC-fil

Vid skapande av IFC-modell önskar vi att strukturen är IFC Site-Fastighet, IFC Building- byggnadsverk, IFC BuildingStorey-plan och därefter objekten.

”IFC Name” på ”Space” ska vara ”Rum ID”.

Kontrollera att alla objekt är med i ifc-filen genom att sortera på objekten och se att de inte heter ”Proxy” och att det är rätt antal i förhållande till de leveranslistor som ska skickas som D&U-underlag.

Projekt filer

Alla filer som projektet anser kan behövas i ett framtida projekt ska lämnas in och kommer att sparas i ett projektarkiv. Alla referensfiler och styrfiler som använts under projektet ska redovisas och de ska även ha en beskrivning av användning, struktur och innehåll så att man kan hantera det rätt och förstå hur det ska användas i framtida förändringsarbeten. Ex på den typen av underlag är parmeterfiler, beräkningar, men även exportfiler från Revit till IFC och Fi2XML.

7.44 Leveranskontroll

Innan leverans ska filerna kontrolleras så att kraven är uppfyllda. Det bästa är att använda någon form av automatiserad kontroll som kan visas upp vid leverans av underlag för granskning.

Gå igenom projektdokumentet för att idenfifiera avsteg eller tillägg och gå sedan igenom kraven för dokument, ritningar, BIM-modell, areor, koordinatsättning, omfattning, stämpel och sheets.