AutoCAD

AutoCAD finns i flera versioner och denna beskrivning innefattar inte alla nyare och äldre varianter. I stort är det så att vi räknar med att ni som får uppdrag av Akademiska Hus AB kan programvarorna. Vi har ändå förstått att det ibland kan behövas lite hjälp för att nå de krav som vi har på våra underlag och därför kommer lite information som berör just denna programvara. Ett bra sätt att jobba är att använda projektnavigatorn i AutoCAD och skapa planen i constructs med höjderna på planen så att hela byggnaden kan plockas ut som en modell.

Architecture

AutoCAD Architecture f.d ADT (Autodesk Architechtual Desktop) är en utbyggd version av AutoCAD som innehåller allt som går att göra i AutoCAD. I Architecture finns specialiserade verktyg för att skapa planritningar, sektioner, uppställningar och andra byggnadsritningar. Med hjälp av de extra funktionerna som finns för väggar, dörrar och fönster kan skapa en byggnadsinformationsmodell och samtidigt få ut ritningsdokumentation så som förvaltningen har kravställt utan att lägga allt för mycket extra arbete och tid. I AutoCAD Architecture använder man det som kallas objektsbaserad projektering. Detta program kan kompletteras med CADCOM MagiCAD för uppritning av rör, ventilation, el och tele eftersom det även har stöd för beräkningar och analyser.

MEP

MEP är en utbyggd version av AutoCAD Architecture och innehåller allt som går att göra i AutoCAD Architecture. I MEP finns dessutom funktioner som hjälper till att rita, konstruera och dokumenterar ventilations-, el- och VVS-byggnadssystem.

2.3 Informationsutbyte

Startpaket

När ett projekt är startat ska projektledaren beställa ett startpaket från förvaltningen. Startpaketet innehåller den information som finns i förvaltningen och som projektet uppskattas behöva. I startpaket som levereras när projektet är startat och beslutat finns modellfiler eller grundfiler för den programvara som man kommit överens om. Till AutoCAD finns en templatefil (.dxt) som innehåller Akademiska Hus AB:s stämplar, ritningsram, skalstock, fi2-utrymmen samt lagerstrukturen enligt SB11. Templatefilen för disciplin A innehåller även propertyset med egenskaper för BIP. I templatefilen finns ett antal layouter för de vanligaste utskriftsformaten. De layouter som inte används ska tas bort från filen som levereras till förvaltning som relationshandling. Mycket av den information som finns att utgå från är skapad i AutoCAD.

Ritningsram och namnruta

Nyare ritningsramar innehåller en skalstock som ändras manuellt genom att man markerar texten ”Skala X:X (A1)” och klickar på den blå triangeln för att byta till den skala man har valt. Namnrutorna som ligger som block i mallen får ej ändras eller exploderas. Detta eftersom den används för arkivering hos förvaltningen. Informationen i namnrutan är metadata till förvaltningsarkivet. Beskrivning på hur namnrutorna ska fyllas i finns under kap 6.4. Dokument.

Pnamn1

Detta är namnet på blocket för en liggande namnruta för A1-layout och den som i första hand ska användas.

Pnamn2

Detta är namnet på blocket för en namnruta för A1-layout och används i andra hand.

Pnamn3

Detta är namnet på blocket för namnrutan som är tänkt för A3- och A4-layouter.

2.34 Utbyte av modellfiler

Insättningspunkt och höjder

Byggnader ritas i ett, för byggnaden, lokalt koordinatsystem. Relationen till SWEREF99 och RH2000 markeras i modellens nollpunlt med en symbol innehållande x, y, z – koordinater samt byggnadens vridning. På befintliga byggnader får inte modellen flyttas i koordinatsystemet utan att man kommit överens om det, beroende på att det kan finnas fler filer som påverkas och att man har fastställt koodinaten vid nybyggnationen. Däremot kan man fylla i relationen till SWEREF99 TMs lokala projektionszon och RH2000 om det inte redan finns. Byggnaden visas i projekt north eller World och layoutläge där entrén visas neråt.

Länkar

De levererade filerna ska endast ha inlänkade filer som representerar de senaste underlagen från andra discipliner/konsulter. All information inom disciplinen ska vara inarbetat i projektfilen. Alla länkar som finns vid leverans ska ha en relativsökväg enligt mappstrukturen.

5.45 Lägesrapporter

Redovisning av area under projekt

Areor används på flera ställen och med olika syften. Det finns en önskan om att projektet ska kunna redovisa areor till förvaltningen mellan de olika ”grindarna” i projektet. Ibland även oftare under det att projektet pågår. Detta gör man enklast genom att skapa en rumstagg som innehåller Rum ID, Typrum och BRA. Gör en PDF per plan med denna information och skicka till förvaltningen. Bifogat skapar man en utrymmes lista (”Room Schedule”) med alla utrymmen och önskade egenskaper (ex. Rum ID, Typrum, BRA-användning, BRA-funktion och gemensam) som exporteras till Excell. BRA kan automatgenereras med hjälp av Addin för SIS areamätning men det kräver att modellen har skapats på rätt sätt. Fördelen med detta är att man snabbt kan uppdatera areorna vid justeringar av utrymme.

0. Omslutande byggnadsverksdelar ska vara klassade som de objekt de är och ”sitta ihop”. Objektet vägg ska var klassat som yttervägg (ex. BIP= YVxx, YVBxx, YCKxx), innervägg (ex. BIP= IVxx, IVBxxx) eller schaktstomme (ex BIP= H1xx).
1. Objektet utrymme behöver vara klassat enligt SIS BRA-Användning (LOA, ÖVA, BIA, BOA eller Ospecifierat).
2. Objektet utrymme behöver ha parameter Department ifylld enligt Akademiska Hus nyttjandeenheter (Obs! ej hyresgästens indelning förutom för bostäder där lghnr kan användas).
3. Utrymmes objekt som ex installationsschakt ska ha en parameter som berättar att det är schakt, så att de inte räknas in i BRA utan bara i BTA.
4. Objektet utrymme måste vara klassat som uthyrbart eller inte (enligt SIS).

Objekt utrymme måste ev i efterhand justeras utifrån mätreglerna för takhöjd och snedtak. Vill förvaltningen använda fler parametrar i lägesrapporten (ex enskild/gemensam, BRA-Funktion eller BRA-Läge) används de egenskaper som finns i värdelistan VB002_003_xx för utrymme (där xx står för aktuell version). BTA, BRA och NTA kan även skapas med hjälp av ”Area plans”, dessa skapas manuellt och behöver uppdateras manuellt. Egenskapen ska redovisas per utrymme i utrymmesobjektet.

5.46 Relationshandlingar

Slutleverans till förvaltning ska alltid innehålla originalfil utöver de publiceringsformat man kommit överens om i projektet. Originalfilen är främst tänkt att användas i framtida projekt och inte i förvaltningsskedet, därmed sagt att information som man önskar ha med sig i framtida projekt inte ska tas bort ur originalfilen. Mängden information som ska levereras och vilka objekt som ska finns med vid leverans tas fram med hjälp av Bilaga 4 och 5 genom att skapa en leveransspecifikation för det specifika projektet. Innan leverans ska alla ritningar ”städas” från icke relevant information så som projektområden och ändringsmoln eller markeringar för ny vägg och riven vägg. Relationshandlingen beskriver hur det ser ut efter projektets avslut. ”Kommandot ”Purge all” eller motsvarande ska utföras.

6.2 Struktur

För att uppnå högsta ritningsklass enligt kraven ska modellen innehålla strukturerade informationsmängder. Det betyder att modellen ska innehålla objekt med egenskaper. Objekten har en koppling till utrymme, plan, byggnad och fastighet. Alla objekt som ska vara med på relationshandling finns specificerade i kraven. Objekten i sin tur ska ha egenskaper, vissa egenskaper ska alltid vara med vid leverans ex areor på utrymme och andra egenskaper beror på vad man beslutat i det enskilda projektet. Utrymmet är ett krav som alltid ska var med eftersom det är ett objekt som är väldigt avgörande i förvaltningen och används av andra objekt.

För att det ska gå att använda informationen i förvaltningen behöver objekten vara identifierade i ifc-filen enligt ett BIP-propertyset. För inläsningens skull, är det viktigt att det heter BIP och inte BIP-V och BIP-A osv.

Det är även viktigt att man använder samma (exakt samma) benämning på plan i alla discipliner.

6.3 Modeller

Modellfiler upprättas per byggnadsverk och en modellfil per våningsplan alternativt som en volymsmodell per byggnad. Modellfilerna sparas i modellläget. Befintliga utrymmen i modell ska inte kopieras, raderas och ritas om eftersom det påverkar det lokala ID:t (FMGUID) som används i förvaltningssystemen.

I modellen ska alla lager vara tända vid leverans. Inga hänvisningar eller revideringsmoln ska vara kvar inte heller någon information om rivna väggar eller ”nya objekt” ska stå med på relationshandlingen. Relationshandlingen visar hur det ser ut och ska vara en kopia av verkligheten.

Lager

Använd alltid lagerstandard SB11 eller de lager som tillämpas i applikationsprogram om inget annat är sagt under startmötet i projektet. Vid förändringar eller tillägg i lagerstrukturen kan det vara bra att stämma av förändringarna med beställarens informationsförvaltare och dokumentera förändringarna. I befintliga filer, utcheckade från Akademiska Hus arkiv, behöver lagernamn inte ändras vid revidering.

Informationen skall vara separerad på lager så långt det är möjligt. Användningen av objekt skall dokumenteras. Detta kan göras genom hänvisning till använt applikationsprogram.

Layout

För ritningsframställning används olika layouter beroende på vad i modellen som ska visas. Här kan man släcka och tända olika lager för att visa det som är relevant för utskriften.

I första hand ska all information lagras i samma fil (modellfilen) där layouterna (en eller flera) finns definierade. Denna metod är att föredra då det sparar tid och arbete.

Det andra alternativet är att använda ritningdefinitionsfiler, en per ritning, där man externrefererar in modellen. I de fall befintliga filer är skapade med ritningsdefinitionsfiler beslutar projektet om det ska ändras. Det är upp till projektet om man vill jobba med och skapa ritningsdefinitionsfiler under arbetet i projekten och till bygghandlingarna.

Varje layout ska ha sina egna metadata som andra dokument kan refereras till och layoutflikarna ska ha samma namn som ritningen som finns i fliken. Tomma layouter ska tas bort.

Block

Det är viktigt att man inte byter namn på ”block” i filerna. Block ska skapas så att man kan byta färger på linjerna i blocket utan att behöva öppna blocket och ändra. Alla block ska ligga under lager 0.

6.31 Objekt

Vid objektsorienterad projektering ska samtliga byggdelskomponenter upprättas som de objekt de ska representera. I AutoCAD Architecture och MEP kan man hämta objekt så som väggar, dörrar, fönster, utrymmen och olika inredning. Dessa objekt hittar man i ”Tool palettes”. Autodesk har även något som heter OMF (Object Modeling Framework) för att beskriva bygg- och installations delar. Man kan även ta fram egna applikationer och skapa egna OMF-objekt. De objekt som levereras ska innehålla kravställd information. Objekten har ett kravställt innehåll (egenskaper) för att kunna användas i andra digitala system, i detta fall förvaltningssystemet. Se bilaga 4 och 5.

Text

Den text som visas på layout/ritningen ska i största möjliga utsträckning genereras från de egenskaper som ligger på objekten istället för att skrivas ut manuellt. Exempel på detta är rumstag, littra, dimensioner och måttsättning. Discipliner som använder A som X-ref kan länka egenskaper från A underlaget för att underlätta arbetet. Genom att skapa olika taggar för olika mottagare kan man då enkelt byta de uppgifter som man vill ska synas på utskriften.

Utrymmen

Utrymmet är väldigt viktigt i förvaltningen. Ett befintligt utrymmesobjekt får aldrig förändras så att historiken går förlorad. FMGUID för ett utrymme ska aldrig behöva ändras. Och om det ändå sker ska detta motiveras och dokumenteras.

Utrymmesobjekt skapas med hjälp av ”generera utrymme” i toolpaletten. För att ett utrymmesobjekt ska skapas behöver det finnas rumsbegränsningar i form av väggar, dörrar, fönster och dylikt. Viktigt är att utrymmesobjektet skapas enligt förvaltningens önskningar. Det betyder att det ibland behöver göras avgränsningar där det inte finns fysiska gränser. Exempelvis i en lägenhet med öppen planlösning där köket är ett eget utrymmesobjekt. Utrymmesobjekt läggs på lager ”A-U-----EEE” för befintliga utrymmen enligt standard. Den information som skapas per automatik när man genererar utrymmesobjekt ska så långt som möjligt inte ändras på.

Hissar, tomrum och schakt

Utrymmesobjekt är alla rum, som utrymmesobjekt räknas även tomrum och schakt. Det är viktigt att de är utrymmesobjekt för att BTA ska bli rätt och man behöver veta var schakten är i byggnaden. För att det ska bli rätt i areamätningarna ska schakten klassas ”Shaft” under ”SpaceType_SIS”. Schakt räknas nämligen inte in i BRA. Hissar och schakt skapas på varje våningsplan. Hissar sätts som ”Secondary area in a dwelling” på entréplan.

6.32 Objektens egenskaper

Alla objekt i modellen ska ha ett TypeID så att ”det vet vad det är för ett objekt”. Egenskaperna på objekten fylls i under ”Properties” och fliken ”Design”. Har man rätt inställning så hamnar objekten i rätt lagerstruktur enligt SB11. Man kan justera måtten och placering. Övrig information finns under ”Extended Data”.

För att lättare nå de krav som Akademiska Hus AB har satt upp kan man hämta/lägga till ”Propertysets” enligt BIP och fi2.xml för varje, av förvaltningen, kravställt objekt.

Genom att använda dessa ”Propertysets” får man en tydlig indikation om vad som ska vara med vid leverans. Det ska även underlätta vid konvertering till ifc-format så att man får ett smidigt informationsflöde vid leveranser inom projektet men även till den slutgiltiga leveransen till förvaltningen. Egenskaper eller objektinformation ska bara finnas inskriven på ett ställe i de digitala handlingarna, information som behöver användas på fler ställen ska hämtas från originalplatsen.

Global lägesinformation

Alla utrymmen ska ha en global lägesinformation som är knuten till byggnad och fastighet. (Komando FI2SETTINGS om man har en fi2 applikation). Det är viktigt att alla discpliner använder exakt samma benämningar på fastighet, byggnad och plan.

Utrymmesegenskaper

De kravställda utrymmesegenskaperna finns i en värdelista i startpaketet. Dessa egenskaper kan även läggas in i en ”FI2PALETT” om man har den applikationen. Genom att skapa en ”property set definition” för utrymmet under ”Style Mananger” kopplat till klasslistorna, kan man välja ur en lista de egenskaperna som finns kopplade till klasslistor. Ex Typrum, CoClass benämning, BRA funktion osv. Objektsinformation kopplat till en klasslista ska inte skrivas in utan väljas ur listan. Detta för att undvika stavfel som inte kan läsas av systemen.

Vissa egenskaper på utrymmet måste man få från beställaren. Exempel på detta är ”Lghprefix”, ”lghnr” och ”nyttjandeenhet” som används vid bostäder. ”lghnr” och ”nyttjandeenhet” är förvaltningens identifikation av vilka utrymmen som tillhör en hyresgäst eller ett uthyrningskontrakt. Om man tidigt i projektet inte har dessa uppgifter kan man istället använda hyresgäst 1, 2, 3 osv för att ändå få ut rätt areor enligt standard. Andra egenskaper styrs av standarder ex CoClass och BRA.

Rum ID

Rum ID skapas enligt Bilaga 6 och är en identifikation av rummet och motsvarar AutoCADs ”SpaceNumber” och ifc ”Name” eller BIPs ”Number” på Space i disciplin A.

Inte att förväxlas med ”SpaceNumber” för övriga objekt i Disciplin A, K, E, V vilket är kopplingen till placeringen av ett objekt.

Typrum och Typrumskod

Typrum är Akademiska Hus benämning på rum, de grundar sig på de funktion rummet har. Typrum väljs ur en klasslista. Typrumskoden är en nummeridentifikation på typrummet som kommer ut samma lista och bör vara kopplade till varandra. Typrum motsvarar AutoCADs ”SpaceName” och ifcs ”LongName” eller BIPs ”Name” för Space. Inte att förväxlas med ”SpaceName” för övriga objekt i Disciplin A, K, E, V vilket är kopplingen till placeringen av ett objekt.

Area och volym enligt SIS

Arean på utrymme så som BTA, BRA och NTA läses ut ur modellen enligt svensk standard om man väljer ”offset boundaries” till ”By standard (SIS standard)” på utrymme/space och ”Calculations Standard” till ”SIS Standard” under ”Options” i fliken ”AEC Objekt Settings”. Dessutom behöver man ha svensk standard inlagt i programvaran eller genom en addin.

Installationsegenskaper

De installationsobjekt som ska läsas in i förvaltningen behöver ha vissa egenskaper för att kunna hanteras vid inläsning och andra egenskaper som till viss del är beroende på typen av installation. Dessa egenskaper finns beskrivna i några olika värdelistor i startpaketet. Dessa egenskaper är det ofta entreprenören som ska fylla i.

SpaceNumber, SpaceName

Egenskapen ”SpaceNumber”, ”SpaceName”, ”FMGUID för space” hämtas från A-modellen och berättar i vilket ”space” som installationen är placerad. Genom att använda ett FI2-propertyset som man kopplat till rätt utrymme får man ut informationen på ett enkelt sätt. Dessa egenskaper kan även tas fram genom att välja ”Nearest Spaces” i ifc-modellen.

TypeID och SystemID

TypeID är en ”installationsbenämning” som hämtas från produktbeteckningar i BIP och SystemID hämtas från ”Systembeteckningar” i BIP. TypeID ska alltid finnas på alla objekt medan SystemID bara används om objektet ingår i ett system.

6.4 Dokument

På relationsritningen ska namnruta och ritningsram ska infogas på respektive layoutflik. Namnrutan finns som ett block i mallen för layouten. Namnrutan får under inga omständigheter sprängas eller på annat sätt förändras då den innehåller ritningsinformation som lagras i form av metadata och används i förvaltningssystemen. Namnrutans Block ska heta Pnamn1, Pnamn2, Pnamn3 eller Pnamn4. I Bilaga 6d Guidelines för projekt står vilken information som ska fyllas i och hur den ska formateras. Akademiska Hus AB:s namnruta består av en mallfil med attribut. Detta innebär att vid insättning av namnrutan kommer ett antal frågor upp som skall besvaras. Dessa frågor ger innehållet till ett antal rader i namnrutan och ger samtidigt möjlighet att läsa dessa data utifrån, utan att använda ett CAD-program. All text i namnrutan skall skrivas med VERSALER. Observera att inga mellanslag ska göras i ritningsnumret. Att tänka på speciellt vid uppdatering eller förändring av befintlig byggnad är; ändra inte filnamn, ritningsnummer eller blocknamn utan att undersöka vad det medför, eftersom de kan användas som referens i textdokument mm. Använd rutan för rev datum för att visa när filen är uppdaterad.

Bild 1. CAD-namnrutan för ifyllnad av metadata

7 Informationsleveranser

IFC-fil

Vid skapande av IFC-modell önskar vi att strukturen är Site-Fastighet, Building- byggnadsverk, Storey-plan och därefter objekten. ”Name” på ”Space” ska vara ”Rum ID”.

Kontrollera att alla objekt är med i ifc-filen genom att sortera på objekten och se att de inte heter ”Proxy” och att det är rätt antal i förhållande till de leveranslistor som ska skickas som D&U-underlag.

Projekt filer

Alla filer som projektet anser kan behövas i ett framtida projekt ska lämnas in och kommer att sparas i ett projektarkiv. Alla referensfiler och styrfiler som använts under projektet ska redovisas och de ska även ha en beskrivning av användning, struktur och innehåll så att man kan hantera det rätt i förvaltningen och i framtida förändringsarbeten. Ex på den typen av filer är MEP-filer och Magicad-filer.

7.2 Leveransspecifikationer

Vid leverans ska det alltid följa med en leveransspecifikation över levererade handlingar. Leverans till förvaltning ska alltid innehålla originalfil. Det kan innebära att det finns en Revit modell varifrån man skapat dwg underlag. Om originalet är AutoCAD innebär det att man skickar modellfilen innehållande layouter för utskrift och publicering i dwg-format. Eller modeller och ritningsdefinitionsfiler. DWG-filer ska överlämnas i det programformat de har skapats i, dock lägst version 2010.

Mängden information som ska levereras och vilka objekt som ska finns med vid leverans tas fram med hjälp av Bilaga 4 och 5 genom att skapa en leveransspecifikation för det specifika projektet. Kontroll på vad som levereras sker sedan genom att jämföra leveransspecifikationen och leveransmeddelandet.

Innan leverans ska alla ritningar ”städas” från icke relevant information, ex tomma lager.

”Kommandot ”Purge all” eller motsvarande ska utföras. På alla ritningar ska kommandot ”Zoom extents” utföras i layouten för att säkerställa att det inte ligger något kvar i periferin. Skapa även en ifc-fil av hela byggnaden med information på de kravställda objekten och dess egenskaper.

• Referensfiler skall användas så att gemensam information om möjligt endast finns på ett ställe. Förklaringstext till ritningar skall vara en egen fil, s.k. komplementfil.

• Vid revidering av enstaka gamla relationshandlingar med xreffar, måste man tänka på att eventuellt binda vissa referensfiler så att ändringen inte slår igenom till fler ritningar än just dessa det berör. Exempel på sådana filer är ”slipsen” och stämpelskal med revideringsdatum.

7.44 Leveranskontroll

Innan leverans ska filerna kontrolleras så att kraven är uppfyllda. Det bästa är att använda någon form av automatiserad kontroll som kan visas upp vid leverans av underlag för granskning, ex på ett sådant program är dwg-kontrollanten.

Gå igenom projektdokumentet för att idenfifiera avsteg eller tillägg och gå sedan igenom kraven för dokument, ritningar, BIM-modell, areor, koordinatsättning, omfattning, stämpel och layout.