1.9. Upphovsrätt och nyttjanderätt

Enligt gällande avtal ex ABK09 (AF delen"A7.1 Med ändring av ABK09 kap 7 §1 skall beställaren ha full nyttjanderätt till samtliga handlingar och datafiler som upprättas inom projektet.") och (AF delen"A7.2 Med ändring av ABK09 kap 7 §8 skall beställaren ha full äganderätt till samtliga handlingar och datafiler som upprättas inom projektet.") Beställaren har ingen skyldighet att anlita den som skapat i projektet använda modeller, ritningar eller dokument för framtida uppdrag som har sin följd av eller ursprung från uppdraget. Vid förändring av uppdragsresultatets handlingar bör den ursprungliga konsulten namnges. Verifieras i Bilaga 1.

2.1 Organisation

De olika aktörernas ansvar och beslutsrätt över information anges, samt hur och var information ska lagras under samarbetets olika skeden. Rutinerna för denna hantering ska redovisas vid samarbetes start eller senast när hanteringen ska utföras.

Akademiska Hus projektledare lämnar förslag på informationssamordnare som upprättar en riktlinje/manual för projektet med Bilaga 6d som underlag och ansvarar för samordningen av samtliga konsulter. Det är projektledare i tät samverkan med beställarens informationsförvaltare som utser informationssamordnare i samarbetet.

2.11 Samordning och integration av information

Nivån (a-d) för samordning och integration bestäms.

Här bestäms också vilka format som ska eller får användas för kommunikation och lagring. I första hand väljs neutrala och öppna format.

Vid om- och tillbyggnation utgår projektet från befintliga handlingar och eventuella förändringar som påverkar leverans eller informationsstruktur beslutas i samråd med beställarorganisationen. Vid mindre uppdatering ska befintlig struktur och indelning följas. Ny informationen ska alltid komplettera befintlig information.

För projekt med BIM-projektering ska projektspecifika krav och förutsättningar dokumenteras, så som projektets nollpunkt och lokala koordinatsystem, våningar och plushöjder, förväntade BIM-mål, programvaror och plugins som används, utbytesformat och rutiner kring informationsutbyte.

Ett av kraven på objektmodellen är att objekten ska levereras i ifc-format (se bilaga 5) som medger samgranskning, exempelvis kollisionskontroll och informationskontroll på alla discipliner, samt att överföringen av utrymmen utförs med hjälp av FI2xml. Delar av informationen används redan idag i förvaltningsskedet. Övrig objektinformation kommer att användas på sikt eller kompletteras i nya uppdrag (se bilaga 4).

2.12 Projektnätverk

Projektnätverkets utformning anges, struktur och metadata bestäms. Här anges vem som ansvarar för respektive del i nätverket, vilka som har rättigheter till de olika delarna, samt hur tillgänglighet och säkerhet är utformad. Roller och rättigheter för organisationer och personer anges.

I samarbetet ska projektplats upprättas och användas vilket är beställarens och projektets informationsutbytesplats. Vanliga platser är Byggnet, iBinder och Akademiska Hus AB:s SharePoint.

2.21 Krav på hårdvara

Vid 3D-skanning inomhus för Digital Tvilling ska det utföras med LIDAR-teknik. Drönarskanning kan utföras med foto-grammetri. Valda skanners för inomhus skanning ska vara av Navvis-teknologi där det är möjligt. Valda skanners ska vara kompatibla med viewers av Navvis-teknik. Där begränsningar på hårdvaran finns på grund av trånga eller svåråtkomliga utrymmen kan mindre handhållna och stationära skanners användas av typerna Leica BLK360, Leica RTC360 eller Faro Focus S350.

Inmätning av koordinatpunkter ska ske med totalstation med ett intervall på ca 10-30 meter på varje våning beroende på byggnadens utformning om inte annat har överenskommits för det specifika projektet. Vid ajourhållning av befintligt punktmoln ska koordinatinmätning ske om dataset överstiger en längd på mer än 30 meter.

2.22 Krav på mjukvara

De olika aktörernas programvaror ska förtecknas, inklusive version och operativsystem. Rutiner för hur applikations- och/eller versionsbyten – med eventuell tillhörande konvertering – ska gå till beskrivs.

De olika aktörernas programvaror ska förtecknas, inklusive version och operativsystem. Rutiner för hur applikations- och/eller versionsbyten – med eventuell tillhörande konvertering – ska gå till, hanteras på Informationssamordningsmöten (se bilaga 1).

I uppdraget ansvarar deltagarna själva för att de (och ev. egen anlitad konsult) har giltiga svenska licenser på alla programvaror som används. Hanteras i Bilaga 1.

Byte av programversion får inte förekomma under pågående uppdrag, alternativt samordnas i projektet. Observera att detta även omfattar leverans av relationshandlingar. Hanteras i Bilaga 1.

För att kunna hantera handlingar med förvaltningsinformation enligt kravspecifikationen krävs att man med de program som används ska kunna genomföra en samordnad objektorienterad BIM-projektering i enlighet med Tillämpningsanvisning: förvaltning och att programmen stödjer areor enligt Svensk Standard SS 21054:2020.

Vid ombyggnadsprojekt ska utrymmesobjekt i modellen i första hand ändras, istället för att först raderas och sedan ritas om. Det beror på att samtliga utrymmesobjekt i filen har egenskapen, FMGUID. Denna egenskap används i beställarens fastighetssystem för att identifiera utrymmet i fastighetsdatabasen och andra system.

Vid skapandet av nya utrymmen genereras egenskapen FMGUID i BIM modellen. Detta görs i samråd med informationssamordnaren för samarbetet.

Areamätning i objektmodellen ska ske enligt gällande svensk standard (nuvarande SS 02 10 54:2020) med verktyg som finns i CAD-programmet. Objektmodellen ska hålla sådan kvalitet att areamätning kan utföras. Utrymmesinformationen ska kunna exporteras i XML-format enligt FI2 och IFC. Areaklasser redovisas under egenskaper på objektet Utrymme.

A_temp areamätning i objektmodellen ska ske enligt definitionen som boverket tagit fram för beräkning av byggnadens primärenergital. Arean för A_temp redovisas som egenskap på objektet Utrymme. Det finns plugin för denna typ av beräkning.

2.32 Kommunikation

Överenskomna kommunikationsformer beskrivs: nätverk, media och lagring.

Respektive konsult ansvarar för daglig säkerhetskopiering och säkerhet mot datavirus. Alla i projektet skall använda ett uppdaterat antivirusprogram. Det åligger även samtliga parter att göra en viruskontroll av alla filer före distribution inom projektet.

2.34 Utbyte av modellfiler

Vid modellorienterad informationshantering ska anges hur modellerna är orienterade i koordinatsystemen, relaterade till ritningar och vilken skala de hanteras. Alla typer av styr- och referensfiler ska också redovisas, användning och innehållets struktur anges.

A-modellens läge/placering i ursprungligt koordinatsystem får inte förändras. Behöver byggnaden roteras görs detta genom att skapa en lokal UCS eller Projekt North i modellfilen.

För byggnadsmodeller ska lokalt koordinatsystem relateras till mark kart- och landskapsmodeller och deras system.

För mark- kart- och landskapsmodeller ska koordinatsystem SWEREF99 TM eller lokal projektionszon och höjdsystem RH2000 användas.

Vid leverans av 3D-skanning ska koordinatpunkter mätas in för att vidare bearbetning ska vara möjlig för att sedan kunna knyta punktmolnsmodellen och/eller drönnarskanningsdata till WGS84 samt sweref99, RH 2000.

2.36 Konvertering

I Tillämpningsanvisningen ska det framgå vilka konverteringar som kan förekomma, och vilka konverteringsprogram som ska användas. Även versionsbeteckningar på format och programvaror ska anges.

I dokumentationen ska också testförfarandet av konverteringarna framgå. Testfiler bör tas fram och anges för de vanligaste fallen.

Erforderlig kontroll av kompabilitet ska utföras före leverans för att säkerställa att konverterade filer inte påverkar de krav som ställts på leveransen, Se bilaga 1.

2.38 Referenser

För cad-filer och motsvarande anges hur samband med referenser mellan olika filer utformas och dokumenteras.

Separata ritningsdefinitionsfiler får inte användas, utan samtliga ritningsdefinitioner ska finnas som layouter eller sheets i modellfilen. Varje layout representerar en ritning. Namnet på layoutfliken ska följa BH90 enl. stycke 3.11 Skrivsätt

Namnrutan ska ligga på respektive layout tillsammans med övrig ritningstext och symboler. Enligt mallfil från Akademiska Hus AB.

Namngivning av filer

Systematiskt uppbyggda filnamn ska användas. Filnamn ska bibehållas oförändrade oberoende av ändringsbeteckning, skeden etc. Tillåtna tecken i filnamn är bokstäverna a-z, siffrorna 0-9, bindestreck (-) och understreck (_).

Numrering av objekt, fastighet, byggnad, våning, del och rum ligger till grund för all digital orientering inom förvaltningen och ska alltid redovisas på ett korrekt sätt. Från filer och namnrutor läses dessa uppgifter av automatiskt vid överföring till beställarens förvaltningssystem. Se 3.11 Skrivsätt.

Hanteringen av befintliga ritningsnummer/ filnamn ska alltid beslutas före projektstart, vid omdöpning ska befintligt nummer redovisas i en ritningsförteckning tillsammans med det nya namnet. I listan ska det framgå vilka dokument som är nya, utgår/ersätter eller är reviderade.

3.11 Skrivsätt

Filnamn består av fyra delar: ansvarig part, klassifikation, numrering och beskrivning. De tre första delarna är obligatoriska. Rekommenderade och tillåtna värden anges för varje del.

Filer ska numreras enligt BH90 del 8 utgåva 2 se även 3.16 Filnamn för modellfiler. 3.17 Filnamn för ritningsdefinitionsfiler, ritningsfiler och plottfiler. 3.19 Filnamn för andra dokument och datafiler.

3.16 Filnamn för modellfiler

Filnamn för modellfiler ska innehålla koder för ansvarig part, klassificering av modellensinnehåll och redovisningssätt samt numrering.

SS 32271:2016 Tabell 1 Koder för ritningens innehåll.

Modellfiler numreras enligt BH90 kap 3.16 där numrering ersätts av byggnadsnummer och planbeteckning. Vid redovisningssätt -V volymer (3D-modell) utgår planbeteckning.

Exempel: Arkitektmodell, sammansatt redovisning för entréplan i hus E0007001.

Bild 3.16a

Modeller från 3D-skannning är lite av en specialdisciplin men då 3D-skanningen levererar geodetiska referenspunkter (punktmoln) för lägesbestämning så anser vi att den skannade modellen tillhör geodesi och därmed blir ansvarig part mätning/gedesi och får ett filnamn enligt följande exempel. Om den skannade punktmolnsmodellen sedan används för att skapa en arkitektmodell som visar utformningen av bygganden så blir ansvarig part A för den skapade modellen.

Exempel: Skanningsmodell, sammansatt rumsbildningsredovisning i 3D/volymsmodell för byggnadsverk E0007001

Bild 3.16b

3.17 Filnamn för ritningsdefinitionsfiler, ritningsfiler och plottfiler

Filnamn för ritningsdefinitionsfiler, ritningsfiler och plottfil ska innehålla koder för ansvarig part, klassificering för modellens innehåll och redovisningssätt samt löpnummer/lägeskod.

Bokstäverna Å, Ä och Ö bör ej användas i handlings- och filnamn. Tecken som !?.,/&:;( )+[] osv. får inte förekomma, (se 3.1. Namngivning av filer).

Namngivning av filer ska utföras enligt SS 32271:2016, utgåva 3 Metod A där tabell 1 ska användas för ritningens innehåll och tabell 2 för redovisningssätt och SS 32202:2011 används för ansvarig part.

Exempel: Arkitekt, Sammansatt redovisning för plan, ritning nr 1007. Ev kan numreringen syfta på planbeteckning 10, delritning 07.

Bild 3.17a

Layoutflikarna ska ha motsvarande namn som ritningen. All information på layouter/ritningar ska vara läsbara i svart/vit A3 vid utskrift.

Gällande rivningsritningar godkännes annan typ av ritningsnumrering då de ej kommer att ingå i relationshandlingarna.

Kompletteringsfiler ska i första hand in i layouten. I de fall man frångår kravet och har separata kompletteringsfiler ska dessa namnges enligt BH 90 del 8 kap 3.16 där redovisningssätt och numreringen ersätts av ”FORK”.

Exempel: Förklaringstext för ventilationsritning .

Bild 3.17b

Övriga projektgemensamma komplementfiler (P) som ofta förekommer benämns enligt följande:

Tabell-3.17

Vid delritningar ska hänvisning till intilliggande delar finnas på ritningen.

Raster/hybridfiler om förekommande ska förses med kompletterande namnruta.

3.19 Filnamn för andra dokument och datafiler

Filnamn för andra dokument och datafiler ska innehålla koder för ansvarig part, klassificering för filens innehåll samt datum/löpnummer.

Handlings- och filnamn byggs upp av versaler. Bokstäverna Å, Ä och Ö bör ej användas i handlings- och filnamn. Tecken som !?.,/&:;( )+[] osv. får inte förekomma.

Dokumentnummer erhålls av, eller tas fram i samråd med beställaren. Detta skall ske innan framställande av information påbörjas.

Om fler dokumentnummer än de erhållna erfordras, erhålls dessa av beställaren.

Dokumentnamn för drift och underhåll benämns enligt struktur alt 1,
Ansvarig part -Dokumentinnehåll enligt, SS 32271:2016, utgåva 3 Metod A där tabell 1 och tabell 2 används likt ritningarna – Byggnadsverksnummer - löpnummer.

ELLER alt 2, Ansvarig part -Dokumentinnehåll enligt dokumentklass koden enligt i bilaga 5 (beskrivning i Bilaga 2) – Byggnadsverksnummer - löpnummer.

Ex Driftkort för styrning av tryckgivare i kylvattensystemet i hus E0007001 med löpnummer 4321.

Bild 3.19a - Alt 1

Bild 3.19b - Alt 2

Dokument som hör till byggnadsverk som börjar på bokstaven L och M och inte är ritningar sparas i en databas som kräver en egen filnamnstandard. Dokumentnamn för drift och underhåll benämns där enligt struktur:

Byggnadsverksnummer- BSAB kod-delsystem/objektnummer- informationsmängdkod enligt bilaga 5b Förvaltning Tyrfast- löpnummer.

Ex Driftkort för styrning av tryckgivare i kylvattensystemet i hus M0017724 med löpnummer 1234.

Byggnadsverksnummer skrivs utan nollor med understreck mellan den fjärde och den femte siffran.

3.2 Applikationer och filformat

Tillåtna filformat för utväxling, redigering respektive publicering anges i särskild förteckning.

Under hela samarbetet ska design- och teknikmodeller upprätthållas. Filformaten ska då vara IFC 2x3, originalformatet samt fi2xml. Dessa modeller levereras till beställaren vid bygghandling enligt Bilaga 4 och 5.

Dokumentfiler såsom beskrivningar och likvärdiga dokument ska överlämnas i format Microsoft Office (t.ex. Word och Excel). Filformatet ska vara .docx se Bilaga 5 för leveransformat.

Protokoll, instruktioner, samt manualer och produktinformation lämnas i pdf-A format. Se Bilaga 5.

Arkitekten ska spara planmodellen innan ev. ändring görs. Detta för att ha kontroll på ändringshistorik. Samtliga ändringar ska kunna följas. Detta gäller ändringar som föranleder ett utskick av ny planmodell till övriga i projektet.

4.13 Måttnoggrannhet

Leveransspecifikation anger krav på noggrannhet samt krav på uppmärkning. Måttnoggrannhet för levererad information anges för varje fil. Uppmärkning av måttnoggrannhet sker med kod enligt HMK (Handbok till mätningskungörelsen) med kompletteringar enligt SIS Bygghandlingar 90 Del 8.

Vinklar mellan väggar ska avrundas till hela grader i alla modeller.

Status på noggrannhet och innehåll i A-modellen klassas enligt CB002_005_0xx, datakälla, och är ett hjälpmedel vid om- och tillbyggnation för beslut om uppdatering av befintliga handlingar.

Vid 3D-skanning inomhus ska slutleverans ha en felmarginal på <20 mm och en punkttäthet på 5mm. Leverantören ska kunna upprätta 360 graders panoramabilder med ca 1 meters intervall. Vid drönarskanning ska slutleveransen ha en lägsta felmarginal på <50 mm.

Area ska alltid avrundas till två decimaler.

4.21 Egenkontroll

Leverantören av information ska utföra egenkontroll av informationens kvalitet enligt överenskommet program.

Respektive parts informationsansvarig skall innan inlämnande, kontrollera enligt egenkontrollplanen som upprättats i projektet.

Egenkontrollerna skall skrivas under av leverantörens informationsansvarig och bifogas relationshandlingarna. (se Bilaga 1, Bestäm kvalitetskrav på modeller och dokument, kap 4).

4.3 Ändringshantering

Ändring av dokument utförs enligt SS 32206. Ändringshantering för modeller överenskoms av parterna. Parterna kommer överens om vilka rutiner som gäller för initieringar av ändringar, granskning, godkännande och distribution av ändrings-PM.

Ändringar och revideringar av byggdokument utförs enligt SS 32206:2024 och vid relationshandling ska ändringens molnformade markering tas bort och ersättas av en ändringsbeteckning, datum och signatur på ansvarig projektör/entreprenör. Även entreprenadgränser som enbart är relevanta för entreprenadavtal ska tas bort.

Vid nybyggnad ska ändringsmarkeringar och ändringstabell på relationshandlingarna vara tom.

Vid leverans av relationshandling ska projektnummer eller motsvarande arbetsordernummer skrivas in i namnrutans ändringsmarkering under ”ändringen avser” som hänvisar till en kortfattad beskrivning av projektets omfattning och mål.

6.2 Struktur

För varje typ av informationsmängder anges krav på struktur, med eventuell hänvisning till mallar.

I projektportalen läggs en mappstruktur för startpaketet upp, som speglar utgångsläget, enligt den informationsmängd som är aktuell i det enskilda projektet.

För överlämning från projekt till förvaltning läggs motsvarande mappstruktur upp för de handlingar som ska överlämnas till förvaltningen. Strukturen skapas i enlighet med respektive förvaltningsarkiv i samråd med ansvarig förvaltare.

Bild 6.2 Struktur i startpaket

Ritdefinitionsfiler kan i undantagsfall användas och ska då placeras i Ritdef-mappen liksom komplementfiler i undantagsfall placeras i Kompl-mappen.

Vid överlämning tillbaka till förvaltning skapas en mapp på samma nivå som Startpaketet för handlingar som ska överlämnas till förvaltningen innehållande mappen Förvaltningsinformation, Relationshandling och Projektarkiv med samma struktur som ovan där de uppdaterade handlingarna läggs, alternativt underlag för relation.

Strukturen på förvaltningsinformationen kan gärna följa DoU 1- ”Mappstruktur samordnade DoU-instruktioner” enligt Instruktioner för Drift och Underhåll Branschstandard upphandling och innehåll.

Vid om- tillbyggnad:

Se alltid över möjligheten att höja kvaliteten och likrikta information. Utgå från befintlig struktur för numrering och skyltning, gäller byggnad, våning och rum. Att följe en befintlig struktur som avviker från kraven anses som avsteg och ska därmed dokumenteras.

Befintlig rumsnumrering ska alltid beaktas. Förändringar i denna måste alltid godkännas av beställaren. Arkitekten ska alltid kontrollera att rumsnumrering stämmer med verkligheten dvs. att t ex. skyltning på dörrar stämmer med modellen.

Vid kompletteringar av nya rum används den nummerserie som finns i huset. Vid delning av befintliga rum, ges de nya rummen det befintliga numret följt av A, B, C etc. Vid hopslagning av flera rum till ett, numreras det nya rummet i första hand med det rumsnummer som har flest installationer och i andra hand med det lägsta numret av de sammanslagna rummen. Rum som ej berörs av ombyggnaden ska således behålla sitt ursprungliga rumsnummer. Då det finns oklarheter kring vilken byggnad rumsnummer tillhör, ska rumsnumret kompletteras med någon typ av byggnadsnumrering, vilket ska ske i samråd med beställarens informationsförvaltare.

Vid 3D-skanning:

Skanningsleverantören levererar data till systemleverantören som tillhandahåller plattformen för digital tvilling i gällande struktur. All insamlade data från skannern ska levereras med datasets rec och kompletterande dataset från handhållna skanners vid svåråtkomliga utrymmen samt koordinatfiler. Systemleverantören ska leverera data enligt bilaga 5e (Alla).

Vid nybyggnad:

Fastighet: Fastighetsnummer och beteckning erhålls från beställare.

Byggnad: Byggnadsverkets nummer och beteckning erhålls från beställare.

Lägenhetsnumrering sker enligt Lantmäteriet se Instruktioner för lägenhetsnumrering Version 1.1 daterad 2014‐03‐03.

Plan ID: Våning numreras med utgångspunkt från den våning som är entrévåning. Entrévåningen sätt till 10 enligt Lantmäteriet. Våningar ovanför entrévåningen numreras uppåt med 11, 12 och neråt med 09, 08 osv.

Rum ID: Rum numreras med utgångspunkt från huvudentré eller huvudtrapphus och numreras sedan medsols inom våningsplanet. Rummet numreras löpande med tre siffror med början på 001. Inget rum ges siffran 000. Rum 000 omfattar exteriören i de fall det behövs.

Rum ID består av Plan ID och Rumsnummer och är femsiffrigt, ex ”10001”. Rum ID för hiss består av Plan ID, H och Rumsnummer ex. ”10H01”. Hissen har samma Rumsnummer på samtliga våningar, endast Plan ID skiljer. Rum ID för schakt består av Plan ID, S och Rumsnummer ex ”09S02”. Schakt som sträcker sig genom flera våningar har samma Rumsnummer genom byggnaden, endast plan ID skiljer. Se även 7.223 Redovisning av objektens egenskaper.

6.25 Informationsmängdens omfattning

För varje informationsmängd som ska levereras anges dess omfattning.

Vid 3D-skanning ska leverantörerna kunna leverera både inmätt punktmolnsdata och bilder som kan bearbetas till en sammanhållen och navigerbar modell till beställarens plattform för digital tvilling.

Även mindre utrymmen och trapphus skall skannas.

6.3 Modeller

För modeller anges krav på relationer, såväl mellan modeller och deras objekt som mellan modeller och dokument

Modellorienterad projektering ska användas.

En modellfil per byggnad och disciplin ska upprättas för hela byggnaden, se bilaga 5.

Taket ritas in som 3D-objekt på den översta våningen. Samtliga modeller ska upprättas med 3D objekt enligt bilaga 4, med det stöd som de föreskrivna programmen erbjuder.

Modellfilen ska döpas efter beställarens namngivningssystem (se stycke 3.11).

Det höjdsystem och koordinatsystem som används ska redovisas på ritningen. Plushöjder ska finnas synliga på sektionsritningarna.

Origo för modellritningen ska ligga i nedre vänstra hörnet av byggnaden eller för projektet en förbestämd punkt. Byggnadens origo ligger alltid i koordinat (0,0,0) i CAD-systemets koordinatsystem och refereras till SWEREF99 TM eller lokal projektionszon och höjdsystem RH2000. Origo ska synas som en symbol i modellen.

För mark- kart- och landskapsmodeller ska koordinatsystem SWEREF99 TM eller lokal projektionszon och höjdsystem RH2000 användas. Se kap 2.34.

Vid om-, tillbyggnad:

Se alltid över möjligheten att höja kvaliteten och likrikta information. Utgå från befintliga modeller. Ändring av filer och filnamn ska alltid ske samråd med beställarens informationsförvaltare.

Insättningspunkten i befintliga handlingar får inte ändras.

Befintliga byggnadsverk är ofta skapade i dwg med en modellfil per våning, takplan, fasad och sektion.

Om man har modeller och ritningsdefinitionsfiler ska både modellfil och ritningsdefinitionsfiler innehålla namnruta. I modellfil med layouter ska varje layout innehålla en namnruta, se kap 6.4.

6.4 Dokument

För varje klass av dokument anges krav på relationer, såväl mellan dokument som mellan modeller och dokument.

Generellt så gäller denna Tillämpningsanvisning för alla discipliner. Samtliga installationsritningar skall skapas på en egen modellfil och externt refereras in A-modellen. Detta för att enkelt kunna uppdatera både A- och installationsmodell.

Delning av byggnaden på olika layouter eller sheets skall ha samma indelning på installationsfilerna som i A-modellen.

Mallfilen hämtas/skickas ut i startpaketet. Ritningsram och namnruta medföljer i mall från beställaren.

Dokumenttyper ska levereras enlig Bilaga 5

Akademiska Hus ABs namnruta ska alltid användas eftersom förvaltningen använder namnrutan för att hantera metadata från sina ritningar i dokumenthanteringssystemet. För dwg-filer ska namnrutan skapas som ett block med specifika blocknamn för automatisk inläsning av metadata till ritningsarkivet. Metadatafälten skall fyllas i enligt Bilaga 6d.

Bild 6.4-a Namnruta Pnamnl

Information som enligt bygghandlingarna bör finnas i en namnruta. Fet stil markerar metadata som krävs för AH publicering och parentes markerar AH specifika krav.

Förvaltningsuppgifter:

• (Registerfastighet)
• Byggnadsverksnummer/anläggningsnummer
• (PlanID)

Handlingsidentifikation:

• DokumentID skapas i arkivet
• Ritningsnummer/nummer
• (Beskrivning/Inrad)

Uppgifter om innehåll:

• Handling/Status
• Datum och rev.datum
• Ändring/-
• Projekt/uppdrag
• Ansvarig part
• Kontaktperson/konsult och ritad av
• Godkänd av/handläggare
• Skapad av/ansvarig
• Dokumenttyp/redovisning
• Innehåll/BSAB kod
• Format
• Skala
• Ändringsbeteckning/bet
• (koodinatsystem)
• (höjdsystem)

6.42 Klasser och typer

Dokument indelas i klasser, baserade på rekommendationerna ”Informationen om dokument”, kapitel B https://www.metadata.se.

Akademiska hus använder två dokumentklasser, dels enligt rekommendationerna och dels enligt dokumenthanteringssystemet Tyrfast. Klasserna för dokumenten finns i bilaga 2 och för Tyrfast i bilaga 5b Förvaltning Tyrfast.

7.1 Förutsättningar för leverans

Mottagaren redovisar var leveransspecifikationer finns tillgängliga, samt vilka mallar som finns och hur dessa är tillgängliga.

Det åligger konsulten att säkerställa leveranserna på den gemensamma leveransplatsen så att de uppfyller kraven enligt Tillämpningsanvisning: förvaltning, utan merkostnad för beställaren.

7.2 Leveranssspecifikation

Leveransspecifikationer struktureras på ett enhetligt sätt. Leveransspecifikationen består av gemensamma krav på leveransegenskaper samt krav på leveransinnehåll, det vill säga ingående informationsmängder

Informationskraven enligt bilaga 3, 4 och 5 ska följas. Beställarens anvisade värde- och klassifikationslistor ska användas vilka är specificerade i Leveransspecifikationen.

Om avvikelser från kraven anses nödvändiga kan de göras under förutsättning att beställaren godkänner och fastlägger avvikelsen. Godkännandet ska ske skriftligt och ingå i leveransen (Bilaga 1).

Text i handlingar skall vara på svenska. Viss teknisk information kan vara på engelska, under förutsättning att det är överenskommet med förvaltningsorganisationen genom projektet.

Definition av begreppet relationshandlingar (definition enligt Terminologicentrum TNC’s publikation ”Byggekonomiska termer”): https://terminologiframjandet.se/h552a9FtZ/

”Handlingar som redovisar den verkliga utformningen av byggnadsverket i form av ritningar och tekniska beskrivningar efter färdigställandet. Relationshandlingarna utgör en modell av verkligheten med så långt som möjligt korrekta mått. Ingående tekniska beskrivningar redovisar egenskaper hos de verkliga systemen och utrymmena”.

Relationshandlingarna utgörs alltså av bygghandlingarna kompletterade med information om alla ändringar som skett under byggnadstiden så att informationen ger en rättvisande redovisning av det färdiga byggnadsverket. Leverans av samgranskningsmodell inkluderat samtliga discipliner ska ingå i leveransen.

Relationshandlingar upprättas av den part som ansvarat för bygghandlingen, vilket innebär både projektörer och entreprenörer. Entreprenörer ska alltid lämna underlag till relationshandlingar.

Om inget annat är överenskommet, ingår alltid relationshandlingar i projekteringsuppdraget.

Vid användandet av Revit, AutoCAD Architecture, AutoCAD MEP och ArchiCAD ligger delar av informationskraven i mallar och modellfiler för respektive disciplin.

IFC fil med FI2 Areor ska levereras under bygghandling (se Bilaga 5e) för att användas som underlag till kontrakt i förvaltningen.

Vid slutleverans från systemleverantören av plattformen för digital tvilling så ska alla personuppgifter vara borttagna eller anonymiserade.

7.223 Redovisning av objektens egenskaper

Mottagaren specificerar sina behov av egenskaper för objekt med krav på följande egenskaper för sin leverans (ange begärda egenskaper)

Rum ID tas alltid fram och fastställs tillsammans med beställarens informationssamordnare. Se även 6.2. Struktur

Rum ID för system utgår från EN ISO 4157-2:1998 med kompletteringar från Lantmäteriets lägenhetsnumrering där entrévåningen motsvarar våningsnummer 10.

Inget rum ges siffran 0 på något våningsplan.

Exempel: Entréplan: 10001-10999

Våningsplan över entréplan: 11001-11999

Våningsplan under entréplan: 09001-09999

Utrymmen som schakt som går genom flera våningar har samma löpnummerbeteckning på alla våningar.

Exempel: Rum ID för första utrymmet vid huvudentrén på entréplan

Bild 7.223a

Exempel: Rum ID för första hissen räknat från vänster på våningsplan över entréplan

Bild 7.223b

Exempel: Rum ID för andra schaktet räknat från vänster på våningsplan under entréplan

Bild 7.223c

Alla rum även i bostäder har ett RumID. Vid utskrift väljer man vilken information som ska synas på ritningen.

Objektet bjälklag eller ”ifc-slab” ska innehålla uppgift kring godkänd nyttig last eller maxbelastning. Detta kan redovisas på bjälklagsritningen som K levererar.

I de fall materielleverans på installationsobjekt avviker från beskrivning skall sparat materialspecifikation lämnas, där tillräckliga uppgifter finns för sökning på Internet. Detta dokument ersätter då de produktblad som annars levereras.

7.44 Leveranskontroll

Kontrollfunktionen beskrivs i leveransspecifikationen och genomförs så att leveransen kan erhålla status godkänd.

Av konsult upprättade projekthandlingar (inkl. sista PM och platsbesked) och filer ska överlämnas innan arbete med relationshandling påbörjas. Dessa sammanställs i en gemensam projekteringsomgång av för projektet utsedd informationssamordnare.

Testfiler ska lämnas från varje konsult för granskning.

Först efter att leveransen kontrollerats och godkänts kan slutbetalning av leveransen ske. (Bilaga 1)

Bilaga 5 leveransspecifikationer med informationsmängder. Separat följebrev ska levereras inkl Leveransmeddelande för den samlade leveransen. Egenskaper enligt Bilaga.